Kurs i mellantidstagning och ”pacecharting”

Om SFIF eller kanske SISU har en lucka i sitt kursschema skulle en kurs för Radio- och TV-kommentatorer i mellantidstagning kunna klämmas in. Behovet är i alla fall uppenbart och stort. Det är inte första gången som kommentatorerna inte har en susning om vilken fart löparna har och vilken sluttid som tempot pekar på. Att de överhuvudtaget tar mellantider verkar vara överkurs. Med tanke på att TV-sändningen inte ger oss tittare någon möjlighet att ta mellantider, eftersom producenten hellre visar annat än löpning, är det dem på plats som vi har att förlita oss till. Med tre kommentatorer i sändning borde åtminstone någon kunna trycka igång en klocka och ta varvtider samt km-passeringar. Om de tycker att matte var svårt i skolan och att varv, km och sekunder är förvirrande kanske de i alla fall kan redovisa tiderna så att TV-tittarna kan räkna själva. Om en svensk springer kanske det är läge att ha två klockor igång, eftersom vi inte vinner riktigt alla lopp och behöver få varvtider för annat än täten. För övrigt kan säkert någon excel-hacker hjälpa dem med ett pacechart där de kan lägga in tider och få hjälp med prognosticerade tider. Det finns färdiga appar som de kan använda. Det finns ett gäng i App-store, men jag har inte kollat upp vilken funktionalitet som de har. Förmodligen är de mest för motionärer och deras motionsloppspace, men vad som helst som kan hjälpa våra kommentatorer vore en välsignelse.

Ett annat alternativ vore förstås att någon gång ha en bisittare som kan och är intresserad av löpning, men det verkar vara för mycket att begära. Att det råkar vara den mest omfattande grengruppen och den mest komplexa att analysera verkar inte påverka valet av kommentator, bisittare, programledare, studiogäster etc. Det är dessutom den överlägset största grengruppen att bevaka och hålla sig informerad om, pga. det enorma antalet utövare, djupa konkurrenssituationen och det omfattande tävlingsprogrammet året om. Tyvärr, saknas sådan kompletterande information hela tiden runt löpningen. Gång efter annan undrar man ”men varför säger han inte att hen vann i ort och slog nn efter ett ss sek slutvarv efter att ha xxx...” etc. Det räcker inte att titta i världslistan och på Diamond League som det kanske gör i en del andra grenar. Om man avlönas för att referera löpning, måste man hänga med dagligen och i det närmaste året om. Som sagt, det lär inte hända. En kurs i mellantidstagning vore i alla fall en början. 

Kursprogram

Förkunskaper: Eleven förstår förhållandet mellan minuter och sekunder och hur många hundradelssekunder det går på en tiondelssekund

+ Lite historik, manuell och ”automatisk” tidtagning

+ Så fungerar stoppuret

  - Start

  - Stopp

  - Reset

  - Lap/split-knappen (vad är skillnaden mellan lap och split)

  - Minnesfunktioner

  - När ska man trycka och på vilken knapp

+ Hur varvtider förhåller sig till km-tider

+ Varför man inte ska ha en noggrannhet på 1/100 när man tar manuella tider
+ Varvtider och prognosticerade sluttider för olika sträckor
+ Var på banan sker km-passeringarna för olika distanser
+ Varför man inte onyanserat kan extrapolera en sluttid från en passertid
+ Varför man inte måste jämföra med världsrekordschemat i alla lopp, speciellt inte efter ett varv
+ Varv- och km-tider på hinder
+ Krutrök eller ”silent gun”?
+ Praktiska övningar
  - Kursledaren springer 10 varv runt bordet i varierande hastighet, där kursdeltagarna ska försöka ta varvtider och lista ut vilken sluttiden kan tänkas bli
  - Svårare övning, de ska samtidigt kommentera ”loppet” och googla världslistor efter olika
uppgifter
  - Överkurs, någon godtycklig teknikgren pågår på TV samtidigt och de måste trots det behålla sitt fokus på loppet och tiderna
  - Flera springer samtidigt och de ska försöka hålla koll på två löpares varvtider och placeringar
  - Gör ett eget pacechart

+ Slutprov, det går nog att hitta lite förslag i gamla matteböcker från småskolan som kan omformuleras, typ ”Alma ska cykla från A-stad till B-byn, 10 km bort. Wang cyklade tidigare och det tog henne 29 och en halv minut. Alma vill cykla snabbare än Wang och har hunnit till C-tuna efter 23 min och 25 s och har två km kvar. Alma har de senaste kilometrarna cyklat under 3 min per km och känner sig fortsatt pigg. Kommer hon att hinna?     

Så här minns jag att mitt första tidtagarur (eller stoppur, kronograf etc. kärt barn har många namn) såg ut. Enkel funktion, start, stopp, återställning, start, stopp…