I det här inlägget tänkte jag använda den generiska
världslistan för att se vilka svenska grenar som klarar sig bäst jämfört med
världseliten. I huvudsak tittar jag på ”finnkampsnivån”, dvs. topp-3 i den
svenska statistiken. Jag har även med topp-5 och topp-10, men de nivåerna är
svåra eftersom få grenar har tillräckligt med aktiva på de nivåerna. Nyckeltalet
är helt enkelt placeringssnittet på världslistan. Läs tidigare inlägg för en
förklaring av hur världslistan fungerar. Mycket kortfattat är det en lista där alla
grenars resultat har samma spridning, en spridning som är identisk med en
utvald gren. Listorna utgår sedan från ett startresultat. Detta resultat ligger
mittemellan aktuellt världsårsbästa och gällande världsrekord för respektive gren.
Herrar
Herrar
|
Rank
-ade |
Top-3
|
Jmf. 2017
|
Topp-5
|
Topp-10
|
||||
1
|
800m
|
25
|
197
|
1
|
0
|
351
|
1
|
782
|
1
|
2
|
1500m
|
22
|
291
|
2
|
+2
|
867
|
3
|
1689
|
3
|
3
|
100m
|
27
|
552
|
3
|
-1
|
774
|
2
|
1255
|
2
|
4
|
200m
|
24
|
778
|
4
|
-1
|
1168
|
4
|
1781
|
4
|
5
|
400mH
|
6
|
1071
|
5
|
0
|
1715
|
5
|
-
|
|
6
|
10000m
|
10
|
1228
|
6
|
+5
|
1855
|
6
|
2906
|
6
|
7
|
110mH
|
9
|
1315
|
7
|
+3
|
1909
|
7
|
-
|
|
8
|
3000mH
|
5
|
1436
|
8
|
-2
|
2539
|
9
|
-
|
|
9
|
400m
|
12
|
1478
|
9
|
-2
|
1912
|
8
|
2640
|
5
|
10
|
5000m
|
5
|
2560
|
10
|
+2
|
2825
|
10
|
-
|
|
11
|
Diskus
|
2
|
-
|
-
|
-
|
||||
12
|
Längd
|
2
|
-
|
-
|
-
|
||||
13
|
Stav
|
2
|
-
|
-
|
-
|
||||
14
|
Mångkamp
|
2
|
-
|
-
|
-
|
||||
15
|
Höjd
|
1
|
-
|
-
|
-
|
||||
16
|
Maraton
|
1
|
-
|
-
|
-
|
||||
17
|
Tresteg
|
0
|
-
|
-
|
-
|
||||
18
|
Kula
|
0
|
-
|
-
|
-
|
||||
19
|
Slägga
|
0
|
-
|
-
|
-
|
||||
20
|
Spjut
|
0
|
-
|
-
|
-
|
800m behåller positionen som vår bästa gren, vilket inte
borde vara någon överraskning då topp-3 ligger i spannet 1.45,03-1.46,88.
1 500m efter en sällsynt bra säsong med tre löpare under 3.40 för första
gången i den svenska friidrottshistorien och med ett toppresultat endast 2
hundradelar från det svenska rekordet går från 4:e till 2:a plats. 1 500m
flyttar därmed ner kortsprintgrenarna varsitt steg, men topp-4 består av samma
fyra grenar som tidigare. Precis 10 grenar har tre rankade aktiva. Längd och
diskus som 2017 låg 8:a respektive 9:a har i år inte tre aktiva som klarar
ranking gränsen (topp 5 264 i världen).
Damer
Damer
|
Rankade
|
Top-3
|
2017
|
Topp-5
|
Topp-10
|
||||
1
|
1500m
|
12
|
155
|
1
|
0
|
241
|
1
|
688
|
1
|
2
|
800m
|
17
|
247
|
2
|
0
|
439
|
2
|
968
|
2
|
3
|
5000m
|
8
|
264
|
3
|
+7
|
567
|
3
|
-
|
|
4
|
Höjd
|
14
|
287
|
4
|
0
|
598
|
4
|
1472
|
5
|
5
|
100m
|
26
|
675
|
5
|
0
|
780
|
6
|
1013
|
3
|
6
|
200m
|
25
|
691
|
6
|
+1
|
775
|
5
|
1123
|
4
|
7
|
10000m
|
7
|
786
|
7
|
+7
|
1326
|
7
|
-
|
|
8
|
400mH
|
7
|
894
|
8
|
´+3
|
1443
|
8
|
-
|
|
9
|
400m
|
12
|
1114
|
9
|
-3
|
1565
|
9
|
2604
|
6
|
10
|
Längd
|
7
|
1554
|
10
|
-2
|
2477
|
10
|
-
|
|
11
|
Maraton
|
5
|
1821
|
11
|
+2
|
2595
|
11
|
-
|
|
12
|
3000mH
|
3
|
2321
|
12
|
-
|
-
|
-
|
||
13
|
Tresteg
|
3
|
3957
|
13
|
-1
|
-
|
-
|
||
14
|
Stav
|
2
|
N/A
|
3:a
|
-
|
-
|
|||
15
|
Kula
|
1
|
N/A
|
-
|
-
|
||||
16
|
Slägga
|
1
|
N/A
|
-
|
-
|
||||
17
|
Spjut
|
1
|
N/A
|
-
|
-
|
||||
18
|
110mH
|
0
|
N/A
|
-
|
-
|
||||
19
|
Diskus
|
0
|
N/A
|
-
|
-
|
||||
20
|
Mångkamp
|
0
|
N/A
|
-
|
-
|
På damsidan var 4 av topp-5 placeringarna identiska med
2017. Den stora skillnaden var att stav helt ramlade ur rankingen då endast 2
tjejer nåde ranking nivån. Istället var det 5 000m som gjorde ett rejält
ryck och avancerade 7 steg från 10:e till 3:s plats. Även 10 000m tog ett
rejält kliv. Inte överraskande då långdistanslöpningen för damer utvecklats
väldigt väl på sistone. På damsidan lyckas också två teknikgrenar ta sig in på
10-i-topplistan. På tekniksidan för herrar har vi några enstaka toppnamn, men
toppbredden är extremt smal.
Damer och herrar ihop
Här är det en herrgren som utgör resultatspridningsmall och
alla grenar för både damer och herrar följer denna. Utgångsresultat är dock
snittet av herr-WL och herr-WR för herrgrenarna och dam-diton för damerna.
H+D
|
Rank-ade
|
Top-3
|
Topp-5
|
Topp-10
|
|||||
1
|
H
|
800m
|
25
|
197
|
1
|
351
|
1
|
782
|
1
|
2
|
H
|
1500m
|
22
|
291
|
2
|
867
|
4
|
1689
|
3
|
3
|
D
|
1500m
|
9
|
415
|
3
|
678
|
2
|
-
|
-
|
4
|
H
|
100m
|
27
|
552
|
4
|
774
|
3
|
1255
|
2
|
5
|
D
|
800m
|
9
|
684
|
5
|
1285
|
6
|
-
|
-
|
6
|
D
|
5000m
|
6
|
740
|
6
|
1639
|
7
|
-
|
-
|
7
|
H
|
200m
|
24
|
778
|
7
|
1168
|
5
|
1781
|
4
|
8
|
D
|
Höjd
|
6
|
831
|
8
|
1762
|
9
|
-
|
-
|
9
|
H
|
400mH
|
6
|
1071
|
9
|
1715
|
8
|
-
|
-
|
10
|
H
|
10000m
|
10
|
1228
|
10
|
1855
|
10
|
2906
|
6
|
11
|
H
|
110mH
|
9
|
1315
|
11
|
1909
|
11
|
-
|
-
|
12
|
H
|
3000mH
|
5
|
1436
|
12
|
2539
|
15
|
-
|
-
|
13
|
H
|
400m
|
12
|
1478
|
13
|
1912
|
12
|
2640
|
5
|
14
|
D
|
100m
|
18
|
2013
|
14
|
2319
|
14
|
2973
|
7
|
15
|
D
|
200m
|
12
|
2066
|
15
|
2314
|
13
|
3282
|
8
|
16
|
D
|
10000m
|
3
|
2257
|
16
|
-
|
-
|
-
|
-
|
17
|
H
|
5000m
|
5
|
2560
|
17
|
2825
|
16
|
-
|
-
|
18
|
D
|
400mH
|
3
|
2637
|
18
|
-
|
-
|
-
|
-
|
19
|
D
|
400m
|
3
|
3225
|
19
|
-
|
-
|
-
|
-
|
20
|
H
|
Diskus
|
2
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
21
|
H
|
Längd
|
2
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
22
|
H
|
Stav
|
2
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
23
|
H
|
Mångkamp
|
2
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
24
|
D
|
Stav
|
2
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
25
|
H
|
Höjd
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
26
|
H
|
Maraton
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
27
|
D
|
Längd
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
28
|
D
|
Maraton
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
29
|
D
|
3000mH
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
30
|
H
|
Tresteg
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
31
|
H
|
Kula
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
32
|
H
|
Slägga
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
33
|
H
|
Spjut
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
34
|
D
|
Tresteg
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
35
|
D
|
110mH
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
36
|
D
|
Diskus
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
37
|
D
|
Mångkamp
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
38
|
D
|
Kula
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
39
|
D
|
Slägga
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
40
|
D
|
Spjut
|
0
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
Fyra damgrenar och sex herrgrenar på topp-10. Endast en
teknikgren överhuvudtaget har tillräckligt många rankade för att slå sig in på
listan, D-höjd på en 8:e plats.
Hur kan det bli så? Det finns inga enkla svar, men många möjliga.
- Bredden på teknikeliten är för tunn. Att konkurrens stimulerar till bättre resultat är ett vedertaget faktum.
- Volymen på de teknikaktiva är för liten. Volym kan stimulera till bättre resultat, men det finns inga sådana garantier, i alla fall inte på kortare sikt. Exempelvis verkar inte de stora startfälten i Stockholm Marathon, Lidingöloppet och Göteborgsvarvet lett till bättre svenska elitresultat i de loppen, i alla fall inte hittills. Men vänta, hur kan svensk löpning då vara så sällsynt framgångsrik utan att volymen bidrar till det? Jag hittar inget bra svar på det. Det saknas kanske inte heller helt kopplingar. Damernas långdistansframgångar är nog inte helt frikopplat från de stora volymloppen.
- Man tränar för lite, antalet teknikaktiva som tränar 10-12 pass i veckan ifht löparna är försvinnande litet. Orsaken är nog mest tradition. Det har inte behövts, när konkurrensen på hemmaplan och ute i världen är så begränsad så klarar man sig ändå. På löpsidan är den tiden sedan länge förbi då man kunde träna lite då och då och ändå hävda sig i världseliten. Det påminner lite om svensk fotboll, som håller en så obegripligt låg nivå, med den skillnaden att deras träning räcker på hemmaplan, men när spelarna kommer ut på hög internationell nivå är det bara i begränsade undantagsfall som man klarar sig.
- Målsättningen är för lågt satt. De flesta elitaktiva är nöjda med att kvala till internationella mästerskap och då de kvalgränser som gäller i teknikgrenarna är betydligt beskedligare än på löpsidan är denna målsättning alltså mycket lägre satt än för löparna. Löparnas kvalgränser räcker i de flesta fall för en finalplats eller tom. medalj på tekniksidan.
- Relaterat är på vilken nivå som prestationer i olika grenar uppmärksammas. Medialt uppmärksammas resultat inom teknikgrenarna på en nivå, vid vilken motsvarande prestation på löpsidan helt förbises. Media är ivrigt påhejade av hoppokastnyheter.se (för nya bloggläsare, läs friidrott.se). I SFIF:s officiella informationskanal jobbar man treskift för att rapportera alla hoppare och kastares öden och äventyr, medan löparna ofta ”glöms” bort. Ribban för vad som är noterbart ligger betydligt högre för löparna. Teknikaktiva får en felaktig bild av vilken nivå deras resultat egentligen ligger på.
- Absoluta och relativa resultat. Världslistorna lurar många också. Som underlag för prestationsbedömning är de absoluta placeringarna endast intressanta inom respektive gren. För att göra bedömningar mellan grenarna måste man väga in konkurrenssituationen. Det är inte lätt, men möjligt. Att media i allmänhet inte klarar av det eller har intresse av det är förståeligt, men att SFIF inte har den insikten är besvärande. Vår idrott är inte homogen, utan består av många grenar med radikalt olika konkurrens. Att förstå detta och väga in det är ett absolut krav på dem som ansvarar för vår idrott.
- Friidrottens utveckling. Löpningen fortsätter att utvecklas på världsnivå. Toppbredden i världen inom löpningen är mördande och utvecklas stadigt. Inom tekniksidan har utvecklingen i flera fall stagnerat. Våra löpare, i alla fall de allra främsta, är tvungna att hänga med, för att överhuvudtaget komma med i bra heat på tävlingar, vilket leder till bättre resultat.
