måndag 31 december 2018

Medeldistans årets grengrupp


I det här inlägget tänkte jag använda den generiska världslistan för att se vilka svenska grenar som klarar sig bäst jämfört med världseliten. I huvudsak tittar jag på ”finnkampsnivån”, dvs. topp-3 i den svenska statistiken. Jag har även med topp-5 och topp-10, men de nivåerna är svåra eftersom få grenar har tillräckligt med aktiva på de nivåerna. Nyckeltalet är helt enkelt placeringssnittet på världslistan. Läs tidigare inlägg för en förklaring av hur världslistan fungerar. Mycket kortfattat är det en lista där alla grenars resultat har samma spridning, en spridning som är identisk med en utvald gren. Listorna utgår sedan från ett startresultat. Detta resultat ligger mittemellan aktuellt världsårsbästa och gällande världsrekord för respektive gren.

Herrar 

Herrar
Rank
-ade
Top-3
Jmf. 2017
Topp-5
Topp-10
1
800m
25
197
1
0
351
1
782
1
2
1500m
22
291
2
+2
867
3
1689
3
3
100m
27
552
3
-1
774
2
1255
2
4
200m
24
778
4
-1
1168
4
1781
4
5
400mH
6
1071
5
0
1715
5
-

6
10000m
10
1228
6
+5
1855
6
2906
6
7
110mH
9
1315
7
+3
1909
7
-

8
3000mH
5
1436
8
-2
2539
9
-

9
400m
12
1478
9
-2
1912
8
2640
5
10
5000m
5
2560
10
+2
2825
10
-

11
Diskus
2
-

-

-

12
Längd
2
-


-

-

13
Stav
2
-


-

-

14
Mångkamp
2
-


-

-

15
Höjd
1
-


-

-

16
Maraton
1
-


-

-

17
Tresteg
0
-


-

-

18
Kula
0
-


-

-

19
Slägga
0
-


-

-

20
Spjut
0
-


-

-


800m behåller positionen som vår bästa gren, vilket inte borde vara någon överraskning då topp-3 ligger i spannet 1.45,03-1.46,88. 1 500m efter en sällsynt bra säsong med tre löpare under 3.40 för första gången i den svenska friidrottshistorien och med ett toppresultat endast 2 hundradelar från det svenska rekordet går från 4:e till 2:a plats. 1 500m flyttar därmed ner kortsprintgrenarna varsitt steg, men topp-4 består av samma fyra grenar som tidigare. Precis 10 grenar har tre rankade aktiva. Längd och diskus som 2017 låg 8:a respektive 9:a har i år inte tre aktiva som klarar ranking gränsen (topp 5 264 i världen).

Damer


Damer
Rankade
Top-3
2017
Topp-5
Topp-10

1
1500m
12
155
1
0
241
1
688
1
2
800m
17
247
2
0
439
2
968
2
3
5000m
8
264
3
+7
567
3
-

4
Höjd
14
287
4
0
598
4
1472
5
5
100m
26
675
5
0
780
6
1013
3
6
200m
25
691
6
+1
775
5
1123
4
7
10000m
7
786
7
+7
1326
7
-

8
400mH
7
894
8
´+3
1443
8
-

9
400m
12
1114
9
-3
1565
9
2604
6
10
Längd
7
1554
10
-2
2477
10
-

11
Maraton
5
1821
11
+2
2595
11
-

12
3000mH
3
2321
12
-
-

-

13
Tresteg
3
3957
13
-1
-

-

14
Stav
2
N/A

3:a
-

-

15
Kula
1
N/A


-

-

16
Slägga
1
N/A


-

-

17
Spjut
1
N/A


-

-

18
110mH
0
N/A


-

-

19
Diskus
0
N/A


-

-

20
Mångkamp
0
N/A


-

-


På damsidan var 4 av topp-5 placeringarna identiska med 2017. Den stora skillnaden var att stav helt ramlade ur rankingen då endast 2 tjejer nåde ranking nivån. Istället var det 5 000m som gjorde ett rejält ryck och avancerade 7 steg från 10:e till 3:s plats. Även 10 000m tog ett rejält kliv. Inte överraskande då långdistanslöpningen för damer utvecklats väldigt väl på sistone. På damsidan lyckas också två teknikgrenar ta sig in på 10-i-topplistan. På tekniksidan för herrar har vi några enstaka toppnamn, men toppbredden är extremt smal. 

Damer och herrar ihop

Här är det en herrgren som utgör resultatspridningsmall och alla grenar för både damer och herrar följer denna. Utgångsresultat är dock snittet av herr-WL och herr-WR för herrgrenarna och dam-diton för damerna.

H+D
Rank-ade
Top-3
Topp-5
Topp-10
1
H
800m
25
197
1
351
1
782
1
2
H
1500m
22
291
2
867
4
1689
3
3
D
1500m
9
415
3
678
2
-
 -
4
H
100m
27
552
4
774
3
1255
2
5
D
800m
9
684
5
1285
6
-
 -
6
D
5000m
6
740
6
1639
7
-
 -
7
H
200m
24
778
7
1168
5
1781
4
8
D
Höjd
6
831
8
1762
9
-
 -
9
H
400mH
6
1071
9
1715
8
-
 -
10
H
10000m
10
1228
10
1855
10
2906
6
11
H
110mH
9
1315
11
1909
11
-
 -
12
H
3000mH
5
1436
12
2539
15
-
 -
13
H
400m
12
1478
13
1912
12
2640
5
14
D
100m
18
2013
14
2319
14
2973
7
15
D
200m
12
2066
15
2314
13
3282
8
16
D
10000m
3
2257
16
-
 -
-
 -
17
H
5000m
5
2560
17
2825
16
-
 -
18
D
400mH
3
2637
18
-
 -
-
 -
19
D
400m
3
3225
19
-
 -
-
 -
20
H
Diskus
2
-
 -
-
 -
-
 -
21
H
Längd
2
-
 -
-
 -
-
 -
22
H
Stav
2
-
 -
-
 -
-
 -
23
H
Mångkamp
2
-
 -
-
 -
-
 -
24
D
Stav
2
-
 -
-
 -
-
 -
25
H
Höjd
1
-
 -
-
 -
-
 -
26
H
Maraton
1
-
 -
-
 -
-
 -
27
D
Längd
1
-
 -
-
 -
-
 -
28
D
Maraton
1
-
 -
-
 -
-
 -
29
D
3000mH
1
-
 -
-
 -
-
 -
30
H
Tresteg
0
-
 -
-
 -
-
 -
31
H
Kula
0
-
 -
-
 -
-
 -
32
H
Slägga
0
-
 -
-
 -
-
 -
33
H
Spjut
0
-
 -
-
 -
-
 -
34
D
Tresteg
0
-
 -
-
 -
-
 -
35
D
110mH
0
-
 -
-
 -
-
 -
36
D
Diskus
0
-
 -
-
 -
-
 -
37
D
Mångkamp
0
-
 -
-
 -
-
 -
38
D
Kula
0
-
 -
-
-
 -
39
D
Slägga
0
-
 -
-
-
 -
40
D
Spjut
0
-
 -
-
-
 -

Fyra damgrenar och sex herrgrenar på topp-10. Endast en teknikgren överhuvudtaget har tillräckligt många rankade för att slå sig in på listan, D-höjd på en 8:e plats.

Hur kan det bli så? Det finns inga enkla svar, men många möjliga.

  • Bredden på teknikeliten är för tunn. Att konkurrens stimulerar till bättre resultat är ett vedertaget faktum. 
  • Volymen på de teknikaktiva är för liten. Volym kan stimulera till bättre resultat, men det finns inga sådana garantier, i alla fall inte på kortare sikt. Exempelvis verkar inte de stora startfälten i Stockholm Marathon, Lidingöloppet och Göteborgsvarvet lett till bättre svenska elitresultat i de loppen, i alla fall inte hittills. Men vänta, hur kan svensk löpning då vara så sällsynt framgångsrik utan att volymen bidrar till det? Jag hittar inget bra svar på det. Det saknas kanske inte heller helt kopplingar. Damernas långdistansframgångar är nog inte helt frikopplat från de stora volymloppen. 
  • Man tränar för lite, antalet teknikaktiva som tränar 10-12 pass i veckan ifht löparna är försvinnande litet. Orsaken är nog mest tradition. Det har inte behövts, när konkurrensen på hemmaplan och ute i världen är så begränsad så klarar man sig ändå. På löpsidan är den tiden sedan länge förbi då man kunde träna lite då och då och ändå hävda sig i världseliten. Det påminner lite om svensk fotboll, som håller en så obegripligt låg nivå, med den skillnaden att deras träning räcker på hemmaplan, men när spelarna kommer ut på hög internationell nivå är det bara i begränsade undantagsfall som man klarar sig.  
  • Målsättningen är för lågt satt. De flesta elitaktiva är nöjda med att kvala till internationella mästerskap och då de kvalgränser som gäller i teknikgrenarna är betydligt beskedligare än på löpsidan är denna målsättning alltså mycket lägre satt än för löparna. Löparnas kvalgränser räcker i de flesta fall för en finalplats eller tom. medalj på tekniksidan.
  • Relaterat är på vilken nivå som prestationer i olika grenar uppmärksammas. Medialt uppmärksammas resultat inom teknikgrenarna på en nivå, vid vilken motsvarande prestation på löpsidan helt förbises. Media är ivrigt påhejade av hoppokastnyheter.se (för nya bloggläsare, läs friidrott.se). I SFIF:s officiella informationskanal jobbar man treskift för att rapportera alla hoppare och kastares öden och äventyr, medan löparna ofta ”glöms” bort. Ribban för vad som är noterbart ligger betydligt högre för löparna. Teknikaktiva får en felaktig bild av vilken nivå deras resultat egentligen ligger på.
  • Absoluta och relativa resultat. Världslistorna lurar många också. Som underlag för prestationsbedömning är de absoluta placeringarna endast intressanta inom respektive gren. För att göra bedömningar mellan grenarna måste man väga in konkurrenssituationen. Det är inte lätt, men möjligt. Att media i allmänhet inte klarar av det eller har intresse av det är förståeligt, men att SFIF inte har den insikten är besvärande. Vår idrott är inte homogen, utan består av många grenar med radikalt olika konkurrens. Att förstå detta och väga in det är ett absolut krav på dem som ansvarar för vår idrott.
  • Friidrottens utveckling. Löpningen fortsätter att utvecklas på världsnivå. Toppbredden i världen inom löpningen är mördande och utvecklas stadigt. Inom tekniksidan har utvecklingen i flera fall stagnerat. Våra löpare, i alla fall de allra främsta, är tvungna att hänga med, för att överhuvudtaget komma med i bra heat på tävlingar, vilket leder till bättre resultat.  
Det finns säkert ytterligare anledningar till att teknikaktivas prestationer håller så låg nivå jämfört med löpningen. Troligen är det också en kombination av många saker.