Är SFIF:s 10-bästalista riggad?

 

Är 10-bästalistan riggad?

SFIF, Svenska Hopp- och kastförbundet förnekar sig aldrig. Återigen har de värkt ur sig en helt sinnesrubbad 10-bästalista. Hur kan man med förståndet i behåll sätta ihop en gemensam lista med så radikalt olika förutsättningar som gäller mellan grenarna inom världsfriidrotten, utan att ta hänsyn till detta. Man kan inte väga saffran och potatis med samma kilopris då går affären snart i konken. SFIF:s 10-bästalista har så mycket betalningsanmärkningar att kronofogden måste skrivit av skulderna många gånger om. Svensk löpning har aldrig presterat på den höga nivå globalt sett som nu, men det märks överhuvudtaget inte alls. Att placera Andreas Kramer som nummer 8 på listan är i överförd betydelse ett rent justiemord. Hur har man riggat omröstningen? Det räcker att läsa ingressen i presentationen av listan för att förstå hur det går till. Donald Trump hade varit stolt. Här finns det påläggskalvar till hans stab. De påstår att de tagit in resultatnivån i högre grad än tidigare, ”I stället fick de generella resultatnivåerna ett större fokus.” Äntligen!, skulle Gert Fylking ha sagt.  Tyvärr, är det en ren och skär lögn!!!!!!!!!!!!! De gör ingen som helst viktning av listorna i de olika grenarna. De påstår således att en given placering på diskuslistan är fullt jämförbar med samma placering på 800m-listan! Är de från vettet? Saffran mot potatis. Guld mot sågspån. Pinsamt och omdömeslöst.

Man måste, om det ska anses vara seriöst, väga in konkurrenssituationen mellan grenarna. Om inte, kan det bara användas vid jämförelser mellan aktiva inom samma gren, men 10-bästalistan går ju ut på att jämföra aktiva från olika grenar! Hela upplägget är fullständigt meningslöst för det ändamål det utformats för. Om man väger in konkurrenssituationen mellan grenarna får man en radikalt annorlunda situation än den lista som Hopp- och kastförbundet presterade. En sådan jämförelse utgår från att alla resultat jämförs med samma ”linjal” och samma kilopris på vågen. När man gör det och låter resultatspridningen för alla grenar vara identiska, får man en harmoniserad måttstock där resultaten mellan grenar kan jämföras. Varje resultat får en plats på en världslista. Plats 217 på världslistan i längdhopp ligger på samma avstånd från plats ett på listan som plats 217 på 800m gör. Resultat kan även jämföras mellan herrar och damer. En sådan jämförelse kan inte göras mot 2020-års världslista, eftersom den är ihåligare än en schweizerost. Den måste göras mot 2019-års lista. Det hade man i alla fall fattat, emn inte mycket mer. 100m-listan för herrar är mest lämpad att använda som likriktare, eftersom den är djup, går till plats 5 936. Som startpunkt för respektive lista skulle gällande världsrekord, WR, eller aktuellt världsårsbästa, WL, användas. Tyvärr, fungerar WL dåligt, eftersom i de grenar med svagare konkurrens kan WL hoppa som en jo-jo, mellan säsongerna. Möjligen kan också WR vara en vansklig startpunkt för dagens situation. Jag utgår därför från ett resultat mittemellan WR och WL. Om något favoriserar det de svagare grenarna, då WL ibland ligger långt från WR, men utgör en acceptabel gyllene medelväg. Vad säger denna harmoniserade världslista om våra friidrottares prestation? Väldigt mycket visar det sig. En tydlig insikt är att flera av dem som finns på SFIF:s listan har presterat resultat som ligger fjärran från topp-10 bland svenska friidrottare. Tre på listan ligger inte ens på topp-25. För topp-25 krävs plats 704 på världslistan. Utanför ligger Simon Pettersson (plats 858), Tobias Montler (1083) och Kim Amb (1766). Det är obegripligt att de hamnar på en lista över Sveriges 10 bästa friidottare, när de inte ens har gjort resultat som kvalificerar dem för en lista över årets 25 bästa resultat i Sverige. Inte heller Erica Kinsay (Sve: pl. 17, WL: 418) eller Khaddi Sagnia (21 resp. 613) har resultat som placerar dem i närheten av topp-10 i Sverige, 2020.

Fem löpare blir direkt misshandlade av 10-bästa-kommittén. Andreas Kramer har jag redan nämnt. Vad har han gjort för fel för att rankas så lågt som åtta? Med hans toppresultat 1.44,47, kross av det svenska rekordet, checkar han in med det tionde bästa svenska resultatet genom alla tider! Dessutom pepprade hans om vanligt med vassa tider alldeles runt det tidigare gällande svenska rekordet. Klar trea borde han definitivt vara på listan. Vidare har vi Kalle Berglund, Suldan Hassan, Erik Martinsson och Felix Francois med resultat som ligger på årets topp-10-lista över svenska resultat. Ingen av dem finns med på listan. De har i år gjort resultat som är solklart bättre än minst halva 10-bästa listan.

Att intresserade friidrottsfans gör listor av det här slaget, må vara på dålig grund, är i sig inget problem. Det kan vara kul med egna initiativ. Det blir dock mycket problematiskt när anställda på SFIF och andra som är starkt förknippade med SFIF gör det och dessutom använder SFIF:s officiella kanal, friidrott.se, för att sprida den! Om de som bidrar i ”utvärderingen”, mest gubbar, 10 av 12, trots allt vill sätta ihop en lista, så måste det hållas en motorvägsbred rågång mellan denna och SFIF:s officiella kommunikation. Hur skall förbundsordförande, förbundskapten och generalsekreterare kunna ha någon trovärdighet i behåll, när de deltar i denna ”lekstuga”? De är satta att ta beslut och leda verksamhet som påverkar våra aktiva i högsta grad. Med denna verklighetsfrämmande syn på svenska aktivas prestationsnivåer blir det inte längre möjligt. Måttet av subjektivitet blir alldeles för stort och den objektiva grunden som krävs raseras. Omdömeslöst, är det ord som passar bäst in.

 

Sida vid sida tillsammans hjälps de åt,

SFIF och SOK sitter i samma båt… 

Hur i hela friden kan man utnämna en kasttränare till ansvarig för friidrotten på SOK!? Av Sveriges 25 bästa friidrottare, topp-25 uppdaterad innan SM (slutlig säsongsranking kommer vad det lider), var 16 löpare och  4 sprinters. En, 1, var kastare. Om vi tittar på samma statistik för 2019 var 13 medel-/långlöpare, 5 sprinters och återigen 1 kastare. Vidare, en i titt på grenranking, topp-3 2019, i varje gren av de 42 mästerskapsgrenarna, inkl. halvmarathon, var 19 av de 20 bästa grenarna löpning och sprint. Ingen av kastgrenarna gick ens att ranka eftersom det inte finns tre aktiva som platsar och då sträcker sig ändå den harmoniserade världslistan till plats 5 936 (herrarnas 100m som likriktare)!

Text-TV - 30 sep-2020

SOK anställer Ståhls tränare       

                                       

 Daniel Ståhls tränare Vesteinn        

 Hafsteinsson får en ny roll inom svensk

 friidrott. SOK anställer honom som High

 Performance Manager.                  

                                        

 -Det här är en drömroll för mig, säger

 Hafsteinsson om sitt nya uppdrag för  

 svenska olympiska kommitttén.         

                                       

 I uppdraget ingår att vara lite av    

 bollplank till alla friidrottare och  

 deras tränare.                        

                                       

 Isländske Hafsteinsson kommer samtidigt

 att behålla ansvaret som tränare för  

 bland annat Daniel Ståhl och Fanny    

 Roos.               

 

Vesteinn är bevisligen en bra kasttränare, men varför ska vi ha en kasttränare som ansvarig för friidrotten inom SOK när vi endast har en kastare som håller en vettig nivå? Daniel Ståhl har säkert sitt på det torra när det gäller möjligheterna att satsa på OS. Bedrövligt! Är det ett skämt? Vi behöver någon som kan stötta majoriteten av våra bästa friidrottare och de är utan minsta tvekan löpare. SFIF:s och SOK:s elitstöd snedvridna syn på svensk friidrott syns tyvärr redan i det sk. topp- och talangprogrammet. Den idrottsliga nivån som krävs för att komma i åtanke där ligger på en fantasinivå för löpare jämfört med de krav som ställs på teknikaktiva. Gör om gör rätt!

Magiskt?

SVT:s sändning från GP-tävlingen i Göteborg följde det invanda mönstret där allt fokus riktas mot teknikgrenarna. Kommentatorerna tävlar om hur mycket beröm detta frälse inom friidrotten ska överösas med. Det spelar egentligen ingen roll hur usel deras resultatnivå än är; det finns alltid förmildrande omständigheter. Staven är för hård, eller för mjuk, vinden är för svag, för stark, eller kommer från fel håll, tekniken sitter inte, men förmågan finns ju ändå, plankan ligger på fel ställe, i alla fall inte där de stackars svenska hopparna sätter fötterna, men hoppen är ju egentligen otroligt långa, de har tränat för hårt, eller släppt för mycket på träningen, om bara om så… Jag hör sällan kommentatorerna leta motsvarande orsaker till slätstrukna löpningsresultat; banan var för lång, hindren för höga eller att mållinjen kom för sent.

Vi fick också lära oss en ny betydelse av ordet magisk. Enligt en kommentator är tydligen svenskt längdhopp på damsidan ”magiskt”. Alldeles uppenbart ligger magiska ribbor på väldigt olika nivå beroende på vilken gren som åsyftas. Enda möjligheten för att denna grupp av friidrottare ska ha presterat någon magiskt, vore om typ 6 meter vore magiskt. I en jämförelse med andra grenar kan konstateras att sverigeettan jämfört med tex. herrarnas 100m presterar på en nivå jämförbart med en sprinter på plats 1 234 på . Sverigetvåans motsvarande nivå är 4 832. Övriga har minst 14 cm till att överhuvudtaget nå in på listan som slutar på plats 5 936. Vad ligger magin i? Magiker kallas ofta illusionister, med den konnotationen, blir det mer begripligt. ”Magin” i det svenska kvinnliga längdhoppet är en illusion.

Att dagens svenska löpning är ett under är däremot konkret för dem som följer den. SVT:s kommenta­torer tar dock inte i med några trollformler här i sina beskrivningar. Även utan kunskaper, intresse och en ingående förståelse om de radikalt olika konkurrensnivåerna mellan idrotter och inom friidrotten, så borde det jordskalv som svensk löpning orsakat inte ha gått dem förbi. Det finns mycket värt att hänga ett magiepitet på när det gäller vår löpning, trots de mycket begränsade möjligheter som löpningen haft under årets väldigt annorlunda säsong jämfört med teknikgrenarna, som inte kräver lopp med internationell elit i för att åstadkomma resultat. Jordbävningskänsliga verkar svensk media dock inte vara. Det krävs flera magnituder på richterskalan för att löpning ska noteras. När får vi förresten någon kommentator, intervjuare eller motsvarande på SVT, som kan löpning? Löpning råkar vara den största grengruppen inom friidrotten, vad gäller discipliner (För att inte tala om antalet utövare). Det blir ofta direkt pinsamt när hoppare och annat teknikfolk ska förklara löpning, ta mellantider (om de ens försöker), prata taktik etc. Jag tror inte att vetenskapsredaktionen på SVT eller SR skulle ta in ett vårdbiträde för att förklara hjärnkirurgi. Inget ont om vårdbiträden, de gör ofta en ”magisk” insats, men hjärnkirurgi ligger utanför deras kompetensområde. Det behövs någon som brinner för löpning, någon som letar resultat och annan information från hela världen, ser livestreams och intervjuer med aktiva från tävlingar, läser bloggar, ser dokumentärer och studioprogram från löparsajter etc. Det handlar om respekt. TV-tittarna ska inte behöva uppleva att kommentatorerna sitter som frågetecken inför löpare med massor av meriter och imponerande resultat, som alla andra insatta i löpning, har järnkoll på. De får, inte sällan, löpare på topp-10-nivå i världen att framstå som något som katten släpat in, samtidigt som de kommer i trance för annat som katten faktiskt har släpat in på längdhoppsansatsen.

Tyvärr, bristerna i TV:s friidrottsproduktioner stannar inte vid kommentatorerna. Produktionen som helhet gör att tittarna blir bestulna på mycket av det som händer. Alla löpningar över ett varv, ja det kan tom. drabba 800m, redigeras ner till ett kalhygge. Det finns alltid något hopp eller kast som ska visas i 10 repriser, eller en intervju med någon teknikaktiv som ska förklara att staven styvhet var felaktig (hmm, är inte det ett medvetet val?) eller att någon illvillig jävel inte placerat plankan på just det ställe där hen satte ner foten. Tragiskt för TV-tittarna och fullständigt onödigt, då sändningstiden med råge räcker för att visa löpningarna och alla hopp och kast av värde.

När ska media börja skildra friidrott efter idrottslig förtjänst? Att kommersiell media vrider perspektiven och prioriterar populism framför kvalitet, får vi nog leva med, så ser det ut inom andra sektorer, men att public service gör det är synnerligen besvärande.

PS. En strålande prestation av Hanna Hermansson igår som är väl värd att hylla, 4.07,35 i Marseille! Står det något på hoppokastnyheter.se om det? Skulle inte tro det. Om det hade varit en hopp-eller-kastare, skulle det ha jobbats treskift för att inte missa minsta detalj.

Bauhausgalans unsung heroes

Som vanligt när det gäller svensk friidrott och bevakningen av denna lyfts teknikgrenarna och prestationerna där fram, medan löpningen i bästa fall nämns i någon bisats. Det finns ingen gräns för superlativen för i sammanhanget högst mediokra resultat inom hopp- och kast. Kommentatorer på plats och i TV saknar referensramar och drar fram världsklasskortet så snart de ser en chans. Betydligt bättre resultat, närmare världsrekord och fjolårsvärldsbästa och därmed en högre placering på den harmoniserade världslistan som har förmågan att på ett objektivt jämföra resultat mellan grenarna går dem obemärkt förbi. Trist att bevittna och orättvist mot de aktiva, som i förlängningen ger en skev bild av vår idrott och försämrar våra bästa friidrottares marknadsvärde. Media gör som de vill, men de påverkas starkt av de signaler som SFIF sänder ut. För att i någon mån råda bot på detta kommer här en rankinglista över svenska friidrottares prestationer på Bauhausgalan.

	Namn	Resultat	Gren	Plats
1	Armand Duplantis	6,01	stav	7
2	Andreas Kramer	1.45,02	800m	66
3	Kalle Berglund	3.38,19	1500m	201
4	Daniel Ståhl	69,17	diskus	228
5	Johan Rogestedt	3.38,97	1500m	253
6	Emil Danielsson	3.40,08	1500m	367
7	Carl Bengtström	50,21	400mh	677
8	Felix Svensson	20,75w	200m	714
9	Erika Kinsey	1,93	höjd	769
10	Simon Pettersson	67,72	diskus	858
11	Moa Hjelmer	53,79	400m	939
12	Hanna Hermansson	4.09,51	1500m	1013
13	Angelica Bengtsson	4,62	Stav	1146
14	Linn Söderholm	4.10,27	1500m	1197
15	Thobias Montler	8,13	längd	1235
16	Khaddi Sagnia	6,83	Längd	1238
17	Lovisa Lindh	2.04,98	800m	1973
18	Nick Ekelund Arenander	47,42	400m	2113
19	Michaela Meijer	4,52	Stav	3122
20	Lovisa Karlsson	13,72	100mh	4716
21	Hanna Palmqvist	58,56	400mh	4966
22	Sofie Skoog	1,84	höjd	5893

 

Övriga aktivas resultat räckte inte till för att ta sig in på världslistan som sträcker sig till plats 5 936.

Mest intressant och signifikant för hoppokastnyheter.se:s referat från tävlingen är att den anmärkningsvärda prestationen som Kalle Berglund, Johan Rogestedt och Emil Danielsson stod för med tre löpare sånär under 3.40 på 1 500m, inte ens är värd att nämna i en bisats! Tjänstefel.

Det är inte så svårt att identifiera svensk friidrotts mest överskattade friidrottare genom att jämföra listan ovan med hoppokastnyheters referat och efterbörd från tävlingen. Det finns fler som kvalar in på listan över dessa, men deras grenar fanns inte med i programmet.

Vad du borde ha behövt veta inför SM och det du inte hade behövt veta

Precis som jag förutsåg, var det mest det som hoppokastnyheter.se inte ansåg var ”allt som man behövde veta” inför SM i Helgen, som var det som många hade behövt veta. Alla medel- och långdistanslöpningar kanske med undantag av damernas hinder bjöd både på tävlingarnas särklassigt bästa resultat och på kamp om medaljerna mellan i sammanhanget löpare på mycket hög internationell nivå. Nästan ingenting av det var sådant som hoppokastnyheter.se ansåg hade något kunskapsvärde inför tävlingarna.  

Att Andreas Kramer med bred marginal presterade det bästa resultatet står utom allt tvivel, detta trots att han saknade all form av draghjälp. 92:a plats på den harmoniserade världslistan motsvarar 1.45,53! Närmaste andra resultat var Daniel Ståhl i diskus, plats 357, Angelica Bengtsson i stav, 382, och Erika Kinsey i höjd, 418. Som sagt, Andreas, ingen idrottare som man behöver ha någon som helst koll på inför SM. Knappast efteråt heller om man får tro hoppokastnyheter.se. Hans prestation nämndes bara i en "bisats", ”Ett annat mästerskapsrekord som raderades ut var Rizak Dirshes på 800m från 2004. Andreas Kramer sänkte det med sekunden efter att ha sololöpt hela finalen till seger på 1:45.53 - halvsekunden från sitt egna svenska rekord.” Någon bild eller ytterligare information förärades han inte med. För övrigt var herrarnas 800m generellt tävlingarnas idrottsliga höjdpunkt, otvivelaktigt även det. I övrigt bjöds det på rafflande dueller på löpsidan över nästan hela linjen. D-800m, höll högsta klass med Lovisa Lindh mot Hanna Hermansson och med nykomlingen unga Senna Ohlsson som krydda. På damernas 1500m gjorde Hanna Hermansson en tuff satsning i den svåra värmen. Vår bästa kvinnliga friidrottare, Meraf Bahta, var tillbaka i tuffa dueller på både 5 000m och 10 000m mot Sarah Lahti och Linn Nilsson. Herrarnas 1 500m bjöd på en fantastisk duell mellan våra världsstjärnor Andreas Almgren och Johan Rogestedt. Här kryddades anrättningen av junioren Samuel Pihlström, som visar att svensk medeldistanslöpnings fantastiska utveckling på senare år inte är över än på långa vägar. Hettan förhindrade att herrarnas 10 000m skulle kunna bli ett tidsmässigt fantastiskt lopp likt det på Stadion tidigare i sommar, men dramatik saknades inte. Emil Millán De La Oliva fick också chansen att visa att han också kan vara en av dem som utmanar Jonny Danielssons svenska rekord vad det lider. Samma sak angående svenska rekord kan man säga om Suldan Hassan på 5 000m, fast här ligger kanske den profetian närmare i tiden. Slutligen kan konstateras att såväl Simon Sundström som Emil Blomberg tidigare i år har visat att de mogna att flytta fram positionen för svensk hinderlöpning flera snäpp så snart som bra möjligheter ges.

Som sagt väldigt lite av det var värt att veta enligt hoppokastnyheter.se, men nu vet ni det i alla fall. Det som hoppokastnyheter.se ansåg att den friidrottsintresserade behövde veta inför SM-helgen, gav inte mycket motion för ögonbrynen.

 

Topp-25 inför friidrotts-SM och lite fake news

 Friidrotts-SM i Uppsala står för dörren och lämpligt att göra en uppdatering av 25-bästalistan. Alltså de svenska friidrottare som denna något annorlunda säsong har stått för de bästa resultaten.

För den som följer friidrott är det ingen överraskning att svensk löpning dominerar kraftigt. Det är väl bara media och Svenska friidrottsförbundet, (aka. Svenska Hopp- och Kastförbundet, SHKF) som inte förstått det. Svensk löpnings enorma framgångar på senare år är förmodligen svensk idrotts bäst bevarade hemlighet. SHKF gör heller inga försök att avslöja den hemligheten. Tvärtom, minsta hopp eller kast som inte är övertramp (ibland även när det är övertramp) basuneras ut som det var det bästa sedan skivat bröd. Löpningsresultat på betydligt bättre nivå går regelmässigt under radarn.

Det senaste exemplet på SHKF:s fake news måste vara förhandsinfon inför helgens SM i Uppsala på friidrott.se (aka. hoppokastnyheter.se). Av ”allt man behöver veta” om tävlingarna, behöver man tydligen veta väldigt lite om löpning. Om medeldistanslöpning ingenting alls, vare sig på herr- eller damsidan! Detta fast att herrarnas 800m och 1500m har hållit en exceptionellt hög nivå trots de mycket begränsade möjligheterna till högklassigt internationellt tävlande, vilket är mycket mer besvärande för tex. hoppare och kastare som kan sätta ihop en tävling med goda möjligheter för goda resultat var och varannan dag på hemmaplan. Man behöver inte ha något speciellt bra minne för att notera två löpare under svenska rekordet på 2000m och ett nästanrekord på 800m. Medeldistanslöpningen är helt enkelt våra bästa grenar internationellt sett. Dock inget som man behöver veta något om, tydligen… När ska SHKF:s veritabla diskriminering av svensk löpning ta slut? När liljekonvaljerna tårögda blommar i september…

Aktuell 25-bästalista

Om man vill förstå hur listan fungerar får man titta på tidigare blogginlägg. Kortfattat handlar det i alla fall att väga alla grenar på samma våg baserat på en grens resultatspridning (alltså konkurrenssituation) och med utgångspunkt från grenarnas världsrekord och världsårsbästa senaste säsongen.

Resultat Gren Aktiv Klubb WL-plac 1 1 71,37 Diskus Daniel Ståhl Spårvägen 15 2 2 5,94 Stav Armand Duplantis Upsala 29 3 3 4,83 Stav Michaela Meijer Örgryte 64 4 4 1.45,05 800m Andreas Kramer Sävedalen 66 5 5 1.46,86 800m Erik Martinsson Gefle 224 6 6 1.47,12 800m Felix Francois Örgryte 264 7 7 1.47,55 800m Joakim Andersson Spårvägen 354 8 8 3.40,12 1500m Suldan Hassan Ullevi 371 9 9 3.40,58 1500m Andreas Almgren Tureberg 426 10 10 4,70 Stav Angelica Bengtson Hässelby 439 11 11 3.40,74 1500m Emil Danielsson Spårvägen 446 12 12 1.02,05 Halvmaraton David Nilsson Högby 616 13 13 2.10,03 Maraton Mustafa Mohamed Hälle 623 14 14 3.42,11 1500m Simon Sundström Lidingö 650 15 15 10,37 100m Henrik Larsson IF Göta 704 16 16 3.42,48 1500m Emil Blomberg Hässelby 720 17   28.31,75 10000m Suldan Hassan Ullevi 778 18   28.32,82 10000m David Nilsson Högby 801 19 17 13,88 110mh Max Hrelja Malmö 862 20   13.44,55 5000m David Nilsson Högby 896 21   28.38,05 10000m Mustafa Mohamed Hälle 939 22 18 46,64 400m Carl Bengtström Örgryte 943 23 19 2.11,18 Maraton Ebba Tulu Chala Huddinge 969 24 20 28.39,43 10000m Samuel Tsegay* Hälle 980 25 21 2.03,24 800m Lovisa Lindh Ullevi 999 26 22 1,92 Höjd Erika Kinsey Trångsviken 1003 27 23 13.47,38 5000m Daniel Lundgren Tureberg 1079 28 24 2.11,37 Maraton Mikael Ekvall Strömstad 1105 29 25 10,47 100m Tom Kling-Baptiste Huddinge 1159

Grengrupp	Antal
löpning	20
hopp	4
sprint	4
kast	1