onsdag 26 juni 2019

Stockholms Stadion, svensk friidrotts nationalarena?

Ja, det kan man ju undra. Aktuella träningstider på stadion från, https://www.stockholm.se/stadion.



Och innan dess:
Måndag 3/6 Stängt, hästtävlingar
Tisdag 4/6 Stängt, hästtävlingar
Onsdag 5/6 Stängt, hästtävlingar
Torsdag 6/6 Stängt, hästtävlingar
Fredag 7/6 Stängt, hästtävlingar
Lördag 8/6 Stängt, hästtävlingar
Söndag 9/6 Stängt, hästtävlingar
Måndag 10/6 Stängt, hästtävlingar
Tisdag 11/6 Stängt, hästtävlingar
Onsdag 12/6 Stängt, hästtävlingar
Torsdag 13/6 Stängt, hästtävlingar
Fredag 14/6 Stängt, hästtävlingar
Lördag 15/6 Stängt, hästtävlingar
Söndag 16/6 Stängt, hästtävlingar
Måndag 17/6 Stängt, hästtävlingar
Tisdag 18/6 Stängt, hästtävlingar
Onsdag 19/6 Stängt, hästtävlingar
Torsdag 20/6 Stängt, hästtävlingar
Fredag 21/6 Stängt, hästtävlingar
Lördag 22/6 Stängt, hästtävlingar
Söndag 23/6 Stängt, hästtävlingar

Och senare då. Ja, stängt resten av juli också såvitt jag förstår.

För fotbollen har det på kort tid byggts två sprillans nya arenor, som kostar 100-tals miljoner att driva årligen. Tror någon att fotbollen står för kalaset. Nej, tjena. Det är förstås vi, du och jag och alla våra vänner som står för fiolerna. Är man nöjda med det? Tydligen inte, eftersom man lägger beslag på Stadion i alla fall. Varför får inte friidrotten nyttja Stadion som den nationalarena det borde vara? Arenan kräver en hel del förbättringar för att vara en riktigt bra friidrottsarena. Det går att åstadkomma med en skärva av de medel som går in i Tele2 och Friends. Det går inte ens att ha ett 110m häcklopp med 8 deltagare. Det finns inga hoppgropar på upploppsrakan. Vi behöver kunna ha dubbleringar av i princip alla teknikgrenar, för att ha en fullfjädrad arena. Driver någon det? Inte SFIF i alla fall. De blev så uppfintade på läktaren häromåret, när någon halvtokig politiker spred ut ett rykte om att friidrotten skulle försvinna från Stadion. Det skulle förstås aldrig ha skett, och gjorde inte heller det. Det fick man till att friidrotten hade räddats kvar på Stadion. I själva verket var allt ett spel för galleriet. Det skrämde i alla fall skiten ur SFIF, som ju iofs aldrig har varit kända för någon stadga i ryggarna. De har inte kommit upp ur hålorna ännu. Inget kommer gratis. Stadion som nationalarena, på riktigt, måste krigas för. Som det nu är, är vi bara gäster där. Gräset får vi inte ens nudda. Spring över gräset en solig dag och du kommer inte levande därifrån.

Flytta fram positionerna. Ställ krav. Vässa knivarna. Putsa hjälmarna. Dra lansarna. Vila inte förrän Stadion går under beteckningen ”Stockholms stadion – Sveriges nationalarena för Friidrott”. Fotbollsspelare som visar sig på Stadion ska låsas in i Klocktornet och kommer det in en häst på arenan hamnar den i korven. En ramsa från norra stå dyker osökt upp: ”UT MED PACKET!”

De första som borde ut från Stadion är SOK. "Aldrig har så få gjort så mycket för att sabotera svensk idrott för så många, som SOK", för att travestera en berömd statsman. De har inte bara slösat våra idrottsresurser på en fullständigt idiotisk OS-ansökan. Det är bara en liten stöld vid sidan om. Deras specialitet är annars att distribuera, vad som för många idrottare är en stor summa pengar, så att de gör så lite nytta som möjligt för svensk idrott. Mer än hälften av dem i topp- och talangprogrammet utövar små, riktigt små, yttepytte små och i det närmaste obefintligt små sporter. Idrotter där utbredningen och därmed konkurrensen obetydlig och våra idrottare väl klarar av att konkurrera utan SOK-bidrag. De idrottare i programmet som möter stenhård konkurrens från hela världen och verkligen skulle behöva stöd för att möjliggöra en satsning på den nivå som krävs för att ha en chans i den galet tuffa konkurrens som de ställs emot är i en minoritet. Det är möjligt att det resulterar i OS-medaljer, men vi kan inte distribuera elitidrottens resurser efter de premisserna! Resurser ämnade för elitidrotten ska fördelas efter idrottslig förmåga, inget annat. Bedömningar av idrottslig förmåga, som inte tar hänsyn till konkurrenssituationen är helt meningslös! Även inom idrotterna slår det helt slint. Av friidrottens 16 SOK-bidragstagare var det bara 7 som tillhörde våra 25 bästa friidrottare 2018. Flera aktiva som självklart borde ingå saknas helt oförklarligt.

SOK bidrar högst väsentligt till att svensk idrott generellt halkar efter. På friidrottens nationalarena hör de inte hemma. Häromåret var det någon som tittade på vilka som fick mest bidrag från SOK och i topp låg, hör och häpna, Håkan Dalby!? En snubbe som skjuter på flygande lertallrikar. En sysselsättning som de flesta förknippar mest med Gröna Lund eller Kiviks marknad. "I rest my case".

Tilläggas bör att arenafridrottens situation i Stockholms innerstad inte enbart begränsas av "ockupationen" av Stadion. I princip är Stockholms innerstad helt torrlagd vad gäller banor att träna på. Kristinebergs IP är så misskött att det mer liknar en rivningstomt än en friidrottsarena. Enligt uppgift är inte banan på Zinken så mycket att hurra för heller. Boende och vistandes i Stockholms innerstad utgör en  inte oförsvarlig del av Sveriges befolkning. Bedrövligt. Häromdagen hänvisades en grupp löpare vars naturliga träningsplats normalt är Stadion till Sollentunavallen. Häromåret när jag var i Taipei under Universiaden, var jag uppe i Taipei-101, en skyskrapa på 449 m med utsikt över centrala Taipei. Inom synhåll från utsiktsplattformen kunde jag räkna till ett 15-tal friidrottsbanor! Dessutom såg jag på annat håll i Taipei flera skolor som hade egna friidrottsbanor. Hur många skolor har det i vårt land? Har vi tur finns det möjligen en 60m-raka med asfalt och en igenvuxen längdhoppsgrop vid våra skolor. Extremt stimulerande miljö för vår framtida friidrottare, NOT! Tänk vad bara en liten skärva av de pengar som har lagts på hoppbackar och som bl.a. skulle investerats i grässkidstadion och i oanvända skridskohallar, skulle kunna göra för idrottsmiljöer runt om i Sverige. Vi skulle t.o.m. kunna renovera upp Kristinebergs IP och ha hela två, 2, friidrottsbanor i Stockholms innerstad! Låter det som en önskedröm? Möjligheten har i alla fall öppnat sig efter att de förlösande orden, "Milano-Cortina", uttalades i början på veckan.  

söndag 23 juni 2019

Svenskt 25-bästa enligt uppnådda resultat tom. 21 juni


Jag har satt ihop en svensk 25-bästa lista baserat på den senast uppdaterade svenska statistiken. Alla resultat har översatts via min generiska världslista baserat på 2018-års världsstatistik. Resultatspridningen är identisk för alla grenar i den listan och följer spridningen för världslistan på herrarnas 100m, 2018. Listornas startpunkt i alla grenar ligger mittemellan gällande världsrekord och 2018-års världsbästa för respektive gren. Listan är något längre än 25 resultat. Å andra sidan finns några med i flera grenar. Det finns därför inte med 25 unika aktiva. Till nästa uppdatering lär dock lite ha hänt. Vi borde då ha kommit under plats 1 000 för minst 25 aktiva.

Listan tom. 21 juni, 2019

Plats
Namn
Klubb
Gren
Resultat
WL-plats
1
Mondo Duplantis
Upsala
Stav
6,00
13
2
Daniel Ståhl
Spårvägen
Diskus
70,56
21
3
Andreas Kramer
Sävedalen
800m
1.45,33
108
4
Angelica Bengtsson
Hässelby
Stav
4,76
238
5
Kalle Berglund
Spårvägen
1500m
3.37,84
243
6
Erica Kinsey
Trångsviken
Höjd
1,96
265
7
Henrik Larsson
IF Göta
100m
10,20
269
8
Erik Martinsson
Gefle
800m
1.47,34
355
9
Andreas Almgren
Tureberg
1500m
3.38,68
409
10
Yolanda Ngarambe
Tureberg
1500m
4.07,61
427
11
Robin Rohlén
IFK Umeå
800m
1.48,29
584
12
Suldan Hassan
Ullevi
5000m
13.31,35
590
13
Suldan Hassan
Ullevi
1500m
3.41,15
590
14
Elmar Engholm
Hässelby
1500m
3.41,50
652
15
Andreas Almgren
Tureberg
800m
1.48,57
682
16
Lovisa Lindh
Ullevi
800m
2.01,79
706
17
Henrik Larsson
IF Göta
200m
20,81
747
18
Thobias Montler
Malmö
Längd
8,22
753
19
Austin Hamilton
Malmö
100m
10,39
795
20
Elmar Engholm
Hässelby
800m
1.48,89
804
21
Max Hrelja
Malmö
110mh
13,81
837
22
Yolanda Ngarambe
Tureberg
800m
2.02,18
841
23
Erik Hagberg
Upsala
100m
10,41
876
24
Kalle Berglund
Spårvägen
800m
1.49,13
897
25
Hampus Widlund
Växjö
400mh
50,44
920
26
Isak Andersson
Upsala
400mh
50,45
928
27
Claudia Payton
Ullevi
100m
10,50
1002
28
Hanna Hermansson
Tureberg
800m
2.02,66
1020


Notebart är att Suldan Hassan har presterat resultat på 1 500m och 5 000m som motsvarar varandra exakt!

Vinter-OS i Sverige en katastrof för svensk elitidrott


Imorgon avgörs svensk idrotts öde för överskådlig tid. Skulle vinter-OS, mot allt sunt förnuft, hamna i Sverige, vore det en katastrof för all seriös elitidrott med hela världen som arbetsfält. Alla resurser, av nödvändighet som spektaklets budget är upplagd, kommer att hamna hos våra hemvävda, regionala idrotter.   

Vinter-OS är egentligen en helt förlegad tanke. Ett arv från när idrottsvärlden egentligen bara bestod av välbärgade länder i Europa. Insnöade, i bokstavlig mening, baroner och andra potentater skapade en lekstuga för deras egna höga nöjes skull. Skygglapparna, norskt huvudlag som det kan heta på travspråk, var stabilt fastsurrade. I verkligheten har huvuddelen av världens befolkning aldrig upplevt snö och is bara i drinken. På många håll ingår inte vinter ens i årstidscykeln. På andra håll har de vinter, men den omfattar inte snö, åtminstone inte i den omfattningen att man snöra brädlappar på fötterna och staka sig fram i skogen. De utövar helt andra sporter på vintern. Om vinter-OS skulle göra skäl för namnet borde väl de stora vintersporterna ingå, t.ex. basket, simning, volleyboll, olika racketsporter, för att bara nämna några? De sporter som nu ingår uppfyller inte kraven som ställs på en världsidrott, och borde inte vara med på OS. Utbredningen och mängden utövare är försvinnande litet. Inte ens i Sverige, som ändå har snö, även om det på de flesta ställen kan vara både lite si och så med den saken, t.ex. i de tänkta spelens ”huvudort”, kan vinter-OS-idrotterna seriöst utövas i något av våra befolkningscentra. Vill man arrangera olika former av ”världsmästerskap” i de här idrotterna, så kan man väl göra det på egen bekostnad, men i OS hör man inte hemma.

För att budgeten ska gå ihop i den svenska OS-kalkylen, ska gigantiska sponsorpengar säkras. Idrottens sponsormarknad är inte något Joakim von Anka-pengavalv. Snarare är det mer av kommunicerande kärl. Vi kan lugnt förutsätta att alla andra idrotter utanför de olympiska vinteridrotterna kommer att svältas ut, när alla tillgängliga sponsorpengar måste föda den gökunge som Vinter-OS kommer att utgöra under mycket lång tid. Det handlar inte bara om det som finns i budgeten, utan även de pengar som överskrider budgeten. Hittills (sedan OS-1960) har 100% av spelen dragit över budgeten. I snitt med 324%! [I en rapport från Oxforduniversitetet, ”Olympic proportions: Cost and cost overrun at the Olympics 1960–2012”, konstaterar forskarna Bent Flyvbjerg och Allison Stewart att OS under dessa år dragit över budgeten med i genomsnitt 324 procent., DN-17 juni]

Att lägga alla ägg i vinteridrottens korg, går stick i stäv med behoven inom elitidrotten i vårt land. I vinteridrotterna är vi jämfört med de stora världsidrotterna i princip helt själva. Även helt utan resurser skulle en blind höna med ledbesvär ta en och annan medalj. Vi som spänt bågen mer och vågat utmana världens idrottare i sporter med galet hög konkurrens och som verkligen skulle behöva stort ekonomiskt stöd för att få motsvarande förutsättningar som konkurrenterna, står ofta helt utan stöd. Kommer vinter-OS i Sverige att öka våra möjligheter? Frågan var retorisk förstås.

Men det är klart vi kommer ju att ha en efterbörd med ett grönt skidstadion i Haninge, en skridskohall i Järfälla för vår helt utdöda skridskosport och hoppbackar i Falun som faktiskt använts mer än en gång. Vad kan vi mer önska oss?

Vi får hoppas på att vi imorgon kväll får höra de närmast bevingade orden, "Albertville!" från en tidigare ansökan, fast i ny skepnad, "The olympic games of 2026 has been awarded to Milano/Cortina!" Ett sådant utslag vore värt mer för svensk idrott än alla svenska vinter-OS-guld genom alla tider.



lördag 8 juni 2019

6 juni, ett bra dygn för svensk 800m-löpning


Årets 800m-säsong fick en riktig kick-start 6 juni. Svenskfriidrotts bästa gren i förhållande till resten av världen, levde upp till rankingen under torsdagen. Under dygnet fick vi hela 6 sub-1.50-lopp från svenska löpare utspritt över världen och i tiden. 2018 hadevi 8 löpare under 1.50 och nu 6 på en dag!

Under natten mot torsdag sprang Erik Martinsson 1.48,36 semifinalen i NCAA-finalerna i Austin, Texas. Det räckte inte till final i den tuffa konkurrensen, men Erik spände bågen och höll en tuff fart i täten, 51.9. Eriks front running-taktik har tjänat honom väl i många tävlingar. I det här sammanhanget räcker det dock inte för att hänga av motståndarna. Det är helt enkelt svårt att springa ifrån löpare som är lika bra eller bättre. Han kan förstås hoppas på att gå vidare på tid, men det är ett lotteri och denna gång endast två platser. Med två direktplatser och en femte plats i heatet var han eliminerad. Erik kan dock se tillbaka på en framgångsrik college-säsong där han ån en gäng höjt sin 800m-kapacitet sedan året innan.

I Ludvika hade arrangörerna satt ihop den första upplagan av Bengt Nåjde-challenge, som ett extralopp i Ludvikaspelen. Man hade bjudit in några av Sveriges bästa 800m-löpare och kryddat det med några vassa utländska löpare. Ett lyckat initiativ, värt att prova på fler håll. Ludvikaspelen är i huvudsak en ungdomstävling. Elitinslaget ger ungdomarna en möjlighet att se några av Sveriges absolut bästa friidrottare. I den åldern är det otroligt motiverande.

Värmen var som bekant tryckande i torsdags, något som dock inte  normalt sett är något problem på 800m. Blåsten var lite besvärlig, men hellre tropikvindar än 10 grader regn. Den estniske haren, Rasmus Kisel, gjorde ett bra jobb på första varvet, 53,8. Alla löparna hängde i princip med. Första kurvan och bortre lång på andra varvet i gynnsam vind och haren drog fram till 600m. Sista 200m bjöd på en tajt finish i motvinden. Åt 1.44-löpare, Willy Tarbei, ungdomsvärldsmästare och silvermedaljör på JVM, var inget att göra, även om flera av löparna bjöd bra motstånd. Willy är inte obekant med svenska tävlingar. Den minnesgoda kommer kanske ihåg att det var Willy som vann GP-loppet i Karlstad 2017 när Andreas Kramer slog svenskt rekord. Bra tider över nästan hela linjen i rygg på Willys 1.48,06.

Resultat:
1
Willy TARBEI (-98)
Kenya
1:48.06
2
Zan RUDOLF (-93)
Slovenien
1:48.39
3
Canaan SOLOMON (-98)
England
1:48.49
4
Andreas ALMGREN (-95)
Turebergs FK
1:48.57
5
Elmar ENGHOLM (-92)
Hässelby SK
1:48.89
6
Robin ROHLEN (-90)
IFK Umeå
1:49.02
7
Joakim ANDERSSON (-92)
IFK Trelleborg
1:49.87
8
Berhe KIDANE (-99)
Ärla IF
1:51.76
Rasmus KISEL (-96)
Estland
DNF

Hela fyra löpare under 1.50 och två, nästan tre, under 1.49. Mycket bra öppning på säsongen i vår starkaste gren. Dygnet avslutades som bekant med vår svenske rekordhållares, Andreas Kramers, starka lopp i Roms DL, 1.45,33. Mer om det loppet.

Utan tvekan ett fantastiskt dygn för svensk 800m-löpning. Frågan är om vi haft sex löpare under 1.50 samma dygn, någonsin? Har hoppochkastnyheter.se varit på bollen? Skulle inte tro det…

Tre nöjda löpare, Andreas Almgren, Elmar Engholm och Zan Rudolf