lördag 28 september 2019

Alternativ svensk VM-trupp till Doha


Det brukar ibland presenteras alternativ till officiella pristagare eller deltagare i publika tävlingar eller arrangemang. En del minns alternativa schlagerfestivalen på 70-talet. Alternativa nobelpris brukar också delas ut. Nu är det dags att presentera den alternativa svenska VM-truppen. En VM-trupp som kombinerar de officiella VM-kvalgränserna med den prestation som krävs för att klara dem. Skillnaden i kvalificeringskrav mellan grenarna är ibland avgrundslik. Resultat i en gren som är fjärran från VM-kval skulle baserat på idrottslig kompetens räcka med bred marginal i andra. En del kvalgränser är så svaga att ett motsvarande resultat på tex. M-100m skulle hamna utanför världslistan, som ändå går till plats 5 264 och slutar med 11,00. Det gäller alla kvinnliga kast och marathon, samt herrarnas spjut. Av övriga grenar har manliga kast, mångkamperna och herrarnas marathon väldigt beskedliga kvalgränser. Jag har valt kvalgränsen för herrarnas diskus, 65m, som riktmärke. En gräns som tillhör de svagaste och som vi har två deltagare i. 65m ger plats 3 035 på den harmoniserade världslistan som jag tex. använder för svenska25-bästa listan. Hur skulle truppen se ut om motsvarade resultat som 65m i diskus hade använts som kvalgräns i andra grenar? Alltså om konkurrensen i alla grenar hade varit densamma. För den som inte sätter sig in exakt hur det går till, kan istället se det som en situation då kvalgränserna ligger lika långt från de bästa i världen i respektive gren.

Den alternativa VM-truppen innehåller 96 aktiva, 72 män och 25 kvinnor. Några skulle klara kvalgränserna i flera grenar. Den självklara slutsatsen är att det inte nödvändigtvis är svensk friidrotts bästa friidrottare som är på plats i Doha; det finns fler vars idrottsliga nivå är jämförbar eller bättre, men där världskonkurrensen i grenen är betydligt tuffare och kvalgränserna ligger på en högre nivå. 
   

VM-truppen i bokstavsordning

Abdelfath Yassin 95 Gefle
M-1500m
Abubaker Abdullahi 99 Malmö
M-800m,1500m
Adhanom Abraha 77 Eskilstuna
M-10000m
Alexander Andreasson 99 Örgryte
M-100m
Alexander Lundskog 96 Ullevi
M-800m
Alexander Nilsson 95 Mölndal
M-1500m
Alexander Nyström 03 Bollnäs
M-800m
Anders Pihlblad 98 Örebro
M-200m
Andreas Almgren 95 Tureberg
M-800m,1500m
Andreas Kramer 97 Sävedalen
M-800m
Angelica Bengtsson 93 Hässelby
K-Stav
Anton Axelsson 01 Hässelby
M-800m
Anton Levin 92 Malmö
M-110mh
Anton Persson 96 Hässelby
M-800m
Anton Sigurdsson 96 Malmö
M-400m
Armand Duplantis 99 Upsala
M-Stav
Austin Hamilton 97 Malmö
M-100m
Benjamin Åberg 95 Hälle
M-800m
Bianca Salming 98 Tureberg
K-Höjd
Björn Seifert 96 Upsala
M-800m
Carl Bengtström 00 Örgryte
M-200m,400m,400mh
Charlotta Fougberg 85 Ullevi
K-10000m,Marathon
Claudia Payton 98 Ullevi
K-100m
Daniel Ståhl 92 Spårvägen
M-Diskus
Daniella Busk 93 Malmö
K-100m,200m
David Nilsson 87 Högby
M-5000m,Marathon
Desmond Rogo 96 Hammarby
M-100m
Douglas Hellbratt 95 Malmö
M-200m
Elin Östlund 91 Örebro
K-100m,200m
Elmar Engholm 92 Hässelby
M-800m,1500m
Emil Blomberg 92 Hässelby
M-3000mh
Emil Danielsson 97 Spårvägen
M-1500m
Emil Johansson 02 Tureberg
M-100m,400m
Emil Millán de la Oliva 01 Eskilstuna
M-5000m,10000m
Emmanuel Dawlson 92 Hammarby
M-100m
Erik Annerfalk 94 Ullevi
M-100m,200m
Erik Hagberg 95 Upsala
M-100m
Erik Martinsson 96 Gefle
M-400m,800m
Erika Kinsey 88 Trångsviken
K-Höjd
Felix Francois 90 Örgryte
M-800m
Felix Svensson 97 Mölndal
M-200m
Filip Björklund 98 Örgryte
M-110mh
Fredrick Ekholm 94 Lidingö
M-110mh
Gustav Berlin 95 Hässelby
M-800m
Hampus Widlund 93 Växjö
M-110mh,400mh
Hanna Adriansson Nordberg 92 Lidingö
K-100m
Hanna Hermansson 89 Tureberg
K-800m,1500m
Hanna Lindholm 79 Huddinge
K-Marathon
Hanna Palmqvist 96 Mölndal
K-100m,400mh
Henrik Larsson 99 IF Göta
M-100m,200m
Irene Ekelund 97 Spårvägen
K-100m,200m
Isak Andersson 96 Upsala
M-200m,400mh
Jean Christian Zirignon 95 Malmö
M-100m
Jesper Hellström 95 Hässelby
M-Tresteg
Jessica Östlund 93 Hässelby
K-100m
Joakim Andersson 92 Trelleborg
M-800m
Johan Rogestedt 93 Stenungsund
M-1500m
Jonathan Holm 94 Strand
M-110mh
Kalle Berglund 96 Spårvägen
M-800m,1500m,5000m
Kasper Kadestål 99 Malmö
M-200m
Leo Magnusson 98 Sävedalen
M-800m,1500m
Linn Söderholm 96 Sävedalen
K-1500m
Lisa Lilja 96 Ullevi
K-100m,200m
Lovisa Lindh 91 Ullevi
K-800m
Maja Almgren 98 Visby Gute
K-100m
Maja Rogemyr 91 IF Göta
K-100mh
Marcus Tornée 98 Helsingborg
M-200m
Max Hrelja 98 Malmö
M-110mh
Melker Svärd Jacobsson 94 Örgryte
M-Stav
Meraf Bahta 89 Hälle
K-5000m
Michael Luxemburg 94 Täby
M-100m
Michaela Meijer 93 Örgryte
K-Stav
Moa Hjelmer 90 Spårvägen
K-200m,400m
Mustafa Mohamed 79 Hälle
M-10000m
Napoleon Solomon 94 Tureberg
M-3000mh
Nick Ekelund-Arenander 89 Malmö
M-400m
Odain Rose 92 Spårvägen
M-100m
Omar Nuur 01 Växjö
M-10000m
Rickard Gunnarsson 91 Hässelby
M-800m
Robel Fsiha 96 Spårvägen
M-5000m,10000m
Robin Rohlén 90 IFK Umeå
M-800m,1500m
Sara Christiansson 97 Sävedalen
K-1500m,5000m
Sebastian Nilsson 98 Mölndal
M-1500m
Simon Pettersson 94 Hässelby
M-Diskus
Simon Sundström 98 Lidingö
M-1500m,5000m,3000mh
Simon Wallenlind 97 Mölndal
M-800m,1500m
Sofie Skoog 90 IF Göta
K-Höjd
Stefan Tärnhuvud 85 Sundsvall
M-100m
Suldan Hassan 98 Ullevi
M-1500m,5000m
Thobias Montler 96 Malmö
M-100m,Längd
Tilde Johansson 01 Falkenberg
K-100mh,Längd
Tony Darkwah 86 Hammarby
M-100m
Warsame Doley 98 Malmö
M-800m
Wictor Petersson 98 Malmö
M-Kula
William Frobe 98 Täby
M-400mh
Yolanda Ngarambe 90 Tureberg
K-800m,1500m,5000m
Zion Eriksson 02 Täby
M-100m

måndag 23 september 2019

SM i Karlstad i backspegeln


SM I Karlstad har lagts till handlingarna. Mycket var bra i Karlstad. Framförallt var det uppfriskande att man vågade prova nya grepp i ett sammanhang där inget nytt har hänt sedan OS i Stockholm på V-Gurras tid. Jag har inte koll på allt som ingick i evenemanget, men några saker noterade jag i alla fall. Att låta publiken komma närmare utövarna var ett sådant grepp som var värt att notera. Sedan kanske inte genomförandet var optimalt. Bättre hade varit att lämna tre banor öppna, så att tex. 800m-försök inte hade behövt vänta, utan kunde ha genomförts under hoppandet. Det hade ytterligare förstärkt känslan av närhet för publiken. Dessutom fanns det en TV-publik att ta hänsyn till och den sändningen blev lite parodisk när man under 1,5 timmar bara visade damer höjd, höjdhopp på i huvudsak mycket beskedlig nivå. Och sedan var sändningen slut när det var dags för 800m-lopp, svensk friidrotts starkaste gren ur ett internationellt perspektiv 2018 på herrsidan (och näst starkast efter 1 500m på damsidan).

I övrigt var det mycket på marginalen som man tänkt på i evenemanget och det är den typen av detaljer, som skiljer ett vanligt SM-evenemang från ett kvalitetsevenemang. Vi är vana med att ett SM-evenemang ofta precis klarar minsta möjliga för att överhuvudtaget fungera, sällan att man satsar på att överträffa förväntningarna. I Karlstad kände jag att man siktade på att göra varje del så bra som möjligt och inte bara klara ”ingångshöjden”. Uppdaterade dagsprogram med finalfälten var ytterligare ett bra grepp. Internationella mästerskap brukar ha det. Det skulle kanske kompletteras med föregående dags resultat också.

Det som saknades, som vanligt, var presentationerna av löparna, alltså medel- och långdistans­löparna. Presentationerna är speakerns viktigaste uppgift. För teknikgrenar och korta löpningar görs det genomgående, men så fort det blir 1 500m eller längre så görs det inte! Varför? Det är ju i dessa grenar det behövs mest. I sprint håller sig löparna på skilda banor och är därför enklare att identifiera och i teknikgrenarna står det på tavlan vem som står på tur. Presentationerna måste också bli mer informativa. I finalerna ska alltid PB och/eller SB anges och i förekommande fall någon merit. Det behöver publiken få veta och det ökar publikens intresse och kan förvandla anonyma deltagare till vad de är finalister i ett svenskt mästerskap. Vi måste bygga historier och identifiering av aktiva är en förutsättning för det. 

Men varför blir SM ändå inte så bra som det borde kunna vara? Den absolut viktigaste orsaken är tidsprogrammet! Andra orsaker är tidsprogrammet, tidsprogrammet och tidsprogrammet. Hur kan någon av människa född tro att det fasta tidsprogrammet som arrangören måste förhålla sig till är bra för evenemanget? Och vad ger oss rätt att utsätta fansen för något så sömnigt som detta SM-tidsprogram? Det gäller både publiken på plats och via TV-sändningen. Deras existens negligeras totalt. Extra problematiskt då SVT körde långa direktsändningar på riktig TV, unikt så vitt jag kan minnas, och så får dem det här!? Även de som är genuint intresserade av friidrott undrar hur det var möjligt att supa bort en sådan möjlighet. Vi måste skapa ett modernt arrangemang med ett attraktivt tidsprogram. Häng med så kommer ni att få ett sådant. Tyvärr, är SM-tidsprogrammet svårare att ändra än Sveriges grundlag. Förmodligen måste hela förbundsstyrelsen avgå och många förbundsmötesdelegater bytas ut innan någon ändring överhuvudtaget är möjlig. SM är inte någon sällskapsresa och cocktailparty för klubbledare och tränare. Det kanske behövs sådana också, men inte under SM. 

Jag har beskrivit en del av problemen med SM tidigare och då berört tidsprogramsproblematiken. För att åskådliggöra hur ett fungerande program skulle kunna se så kommer här ett förslag.

Principer:
  • Tävlingens ”publika”/mediaorienterade tidsspann ska vara så kort som det är överhuvudtaget möjligt, målsättning c:a 2 timmar. Det är inte riktigt genomförbart, men inte långt borta heller.
  • Det ska bara innehålla finaler (med något undantag)
  • Svenska mästare på banan ska utses var 10:e minut, med undantag för 3 000m hinder, 5 000m och 10 000m
  • De långa kasten, 6 st totalt, ska avgöras 2 per dag, eftersom de inte kan genomföras parallellt.
  • Alla försökstävlingar avgörs under fredagen.
  • Alltså två fullmatade finaldagar, lördag-söndag, de normalt två klart bästa publikdagarna.
  • Fredagens program kan vara så långt som behövs för att genomföra nödvändiga försök och möjliggöra dubbleringar. De finaler som genomförs fredag, 2x10 000m och 2x ett långt kast, ska ligga samlat sent i fredagens program.  


Tidsprogram – arbetshypotes

Det är inte skrivet på stentavlor, utan ska ses som en principinriktning. Löpningarnas spridning ligger i linje med tex. NCAA-nationals (alltså finaldagarna, fre-lör) och kan de genomföra det, så kan vi det också om bara viljan finns. Att få in teknikgrenarna inom 2 tim+-slotten är inte möjligt, men de kan börja lite innan första löpning och sluta efter. Exakt hur det görs går att mejsla fram. Det går att kombinera ihop teknikgrenarna på andra sätt mellan grenarna och könen. Hursomhelst, är det inte så dumt att ha de avgörande hoppen och kasten kvar att fokusera på när sista löpare har gått i mål. Det finns mycket korrigeringar och/eller rockader att göra, men det är absolut genomförbart. Vi får ett attraktivt evenemang för publik och media. Som grädde på moset får fler möjlighet att dubblera. Idag är det tex. väldigt ovanligt att våra bästa aktiva genomför en sådan naturlig dubblering som 800/1500.