Jo, tack, rätt bra. 2015, udda år, var ett VM-år och ett år
som följde ett år som saknade ett globalt mästerskap. Det brukar leda till
något bättre resultat jämfört med just föregående år. Mer intressant är kanske
att jämföra med genomtidernastatistiken.
Nu när året går mot sitt slut har jag tittat på
resultatnivåerna. Jag chansar och hoppas att det inte dyker upp något resultat
som ruckar på underliggande statistik under årets sista skälvande dagar. Jag
har jämfört 2015 både mot 2014 och genomtiderna statistiken. Som vanligt har
jag jämfört resultat på nivå 1, 10, 100 och 150. Jag presenterar tre typer av
jämförelser. Till att börja en konkurrensjämförelse mellan grenarna. Jag
försöker få fram ett mått på grenarnas ”resultatdensitet” genom att titta på
hur tätt resultaten ligger mellan nämnda nivåer. Måttet består av summan av de
procentuella avstånden mellan 1-10, 1-100, 10-100, 1-150 och 10-150. Baserat på
resultatet kan grenarna sorteras från högst densitet (=lägst summa) till lägst
densitet. Jag gör samma sak för genomtidernastatistiken. Här rör det sig inte
så mycket år från år, men ett och annat nytt resultat slår sig in här.
Vidare jämför jag grenarna mot sig själva för 2014 och genomtiderna.
För att ingen ska förväxla denna jämförelse med de jag gör med harmoniserade
nivåer mellan grenarna kan det vara värt att poängtera att grenarna endast
jämförs mot sig själva, dvs. höjd-2015 mot höjd-2014 och höjd-AT (all-time),
osv. I själva jämförelserna ligger det inget personligt tyckande utan endast
principer och de samlade insatserna av världens friidrottare. Om man inte
gillar resultatet får man skälla på idrottarna eller möjligen hitta egna
principer, men resultaten lär bli ungefär desamma. Skulle jag gå djupare, tror
jag snarare att skillnaderna skulle öka än minska. Källan är tilastopaja.org.
Friidrottsgrenarnas konkurrenssituation – 2015
Kön
|
Gren
|
Plac.2014
|
|
1
|
H
|
800m
|
2
|
2
|
H
|
Marathon
|
9
|
3
|
H
|
100m
|
4
|
4
|
H
|
5 000m
|
6
|
5
|
D
|
800m
|
1
|
6
|
H
|
200m
|
3
|
7
|
H
|
400m
|
5
|
8
|
H
|
10 000m
|
15
|
9
|
H
|
400mH
|
7
|
10
|
D
|
100m
|
8
|
11
|
H
|
110mH
|
14
|
12
|
H
|
1 500m
|
11
|
13
|
D
|
10 000m
|
17
|
14
|
D
|
400m
|
13
|
15
|
D
|
Marathon
|
23
|
16
|
D
|
200m
|
10
|
17
|
D
|
100mH
|
16
|
18
|
D
|
400mH
|
20
|
19
|
H
|
Höjd
|
25
|
20
|
H
|
3 000mH
|
22
|
21
|
H
|
Längd
|
18
|
22
|
D
|
Höjd
|
21
|
23
|
D
|
1 500m
|
12
|
24
|
D
|
5 000m
|
19
|
25
|
D
|
3 000mH
|
26
|
26
|
H
|
Tresteg
|
24
|
27
|
D
|
Längd
|
28
|
28
|
D
|
Tresteg
|
29
|
29
|
H
|
Stav
|
27
|
30
|
H
|
Diskus
|
33
|
31
|
D
|
Stav
|
30
|
32
|
H
|
Kula
|
32
|
33
|
H
|
Mångkamp
|
31
|
34
|
H
|
Slägga
|
35
|
35
|
H
|
Spjut
|
34
|
36
|
D
|
Mångkamp
|
36
|
37
|
D
|
Spjut
|
37
|
38
|
D
|
Slägga
|
38
|
39
|
D
|
Kula
|
39
|
40
|
D
|
Diskus
|
40
|
Om jag bryter ut endast 1-10 hamnar D-800, H-800 och D-10
000 högst upp. Motsvarande för 1-100 har H-800, H-Marathon och H-5 000
högst upp. Slutligen för 1-150 får vi samma topptrio som för 1-100.
Friidrottsgrenarnas konkurrenssituation – genomtiderna med 2015 under bältet
Kön
|
Gren
|
|
1
|
H
|
800m
|
2
|
H
|
Marathon
|
3
|
H
|
1 500m
|
4
|
H
|
5 000m
|
5
|
H
|
400m
|
6
|
D
|
800m
|
7
|
H
|
10 000m
|
8
|
H
|
400mH
|
9
|
H
|
110mH
|
10
|
H
|
100m
|
11
|
D
|
100mH
|
12
|
H
|
3 000mH
|
13
|
D
|
1 500m
|
14
|
H
|
200m
|
15
|
D
|
400mH
|
16
|
D
|
200m
|
17
|
D
|
5 000m
|
18
|
H
|
Höjd
|
19
|
D
|
100m
|
20
|
H
|
Tresteg
|
21
|
D
|
400m
|
22
|
D
|
10 000m
|
23
|
H
|
Stav
|
24
|
D
|
Marathon
|
25
|
D
|
Höjd
|
26
|
D
|
3 000mH
|
27
|
H
|
Längd
|
28
|
D
|
Tresteg
|
29
|
H
|
Mångkamp
|
30
|
D
|
Längd
|
31
|
H
|
Slägga
|
32
|
H
|
Kula
|
33
|
H
|
Diskus
|
34
|
D
|
Stav
|
35
|
D
|
Mångkamp
|
36
|
H
|
Spjut
|
37
|
D
|
Slägga
|
38
|
D
|
Diskus
|
39
|
D
|
Kula
|
40
|
D
|
Spjut
|
Ur detta kan således utläsas att sedan tidernas begynnelse,
eller åtminstone friidrottens begynnelse och med kända och godkända resultat
samlade har herrarnas 800m den högsta resultatdensiteten och damernas spjut den
lägsta. Det är inget helt vågad slutsats att påstå att konkurrensen är högre
inom löpning 800m än i tex. damernas spjut. Skillnaderna är dessutom minst sagt
betydande. Exempelvis är avståndet mellan resultat 1 och 150 endast hälften så
stort för 800m som mellan resultat 1 och 10 inom damspjut, alltså 800m-löpare
nummer 150 i världen, James Maina Boi ligger betydligt närmare David Rudisha än
vad spjuttjej nummer 10, Miréla Manjani, distanseras av Barbora Špotáková! Det
här är inget fenomen som endast gäller genomtidernastatistiken. Även 2015 kan
konstateras att nummer 150 på herrarnas 800 och några grenar till ligger
ungefär på halva avståndet från världsettan jämfört med grenarna längst ner
damernas slägga, kula och diskus. Det är närmast häpnadsväckande att kunna
konstatera detta. Det är förstås ingenting som SFIF eller SOK förstår, med
tanke på de ”korrigeringar” som gjorts i OS-kvalgränserna. Den internationella
gränsen för herrarnas 800m ligger hälften så nära topp-8 i 2015-års statistik
än vad damernas spjutgräns gör, ändå väljer man att låta den svenska normen i
spjut vara oförändrad, medan man gör en rejäl skärpning på 800m! Kvalificerad
galenskap!
2015 jämfört med all-time
Här tittar jag helt enkelt på hur bra 2015-års resultat var
jämfört med grenarnas respektive genomtiderna statistik.
Damer 2015 mot all-time
1
|
D
|
100m
|
2
|
D
|
200m
|
3
|
D
|
3 000mH
|
4
|
D
|
100mH
|
5
|
D
|
5 000m
|
6
|
D
|
1 500m
|
7
|
D
|
Marathon
|
8
|
D
|
800m
|
9
|
D
|
400m
|
10
|
D
|
Stav
|
11
|
D
|
400mH
|
12
|
D
|
10 000m
|
13
|
D
|
Höjd
|
14
|
D
|
Slägga
|
15
|
D
|
Tresteg
|
16
|
D
|
Längd
|
17
|
D
|
Spjut
|
18
|
D
|
Mångkamp
|
19
|
D
|
Diskus
|
20
|
D
|
Kula
|
Ett par inledande kommentarer kan vara på sin plats, hinder,
stav och slägga gynnas förmodligen av att grenarna är yngre. De skulle nog
annars scora lite längre ner. Med mångkampen är det så att den statistiken
blommar OS-år och är svagare övriga år. Vi får se hur det ser ut efter Rio. Trenden
är tydlig löpningarna håller en högre nivå jämfört med teknikgrenarna. Det är
inget som media brukar förstå, de klipper gärna bort löpningarna om de har
chansen till förmån för någon rivning eller något övertramp i teknikgrenarna. Med
den ”utveckling” som teknikgrenarna uppvisar är det tur att teknikkramarna på
SFIF behåller hälsan så att deras ranking och bidragssystem kan hålla utövarna
under armarna så att inte grenarna dör ut helt och hållet.
Herrar 2015 mot all-time
1
|
H
|
01-100m
|
2
|
H
|
08-Marathon
|
3
|
H
|
03-400m
|
4
|
H
|
05-1 500m
|
5
|
H
|
02-200m
|
6
|
H
|
10-110mH
|
7
|
H
|
04-800m
|
8
|
H
|
06-5 000m
|
9
|
H
|
11-400mH
|
10
|
H
|
07-10 000m
|
11
|
H
|
14-Höjd
|
12
|
H
|
09-3 000mH
|
13
|
H
|
13-Tresteg
|
14
|
H
|
15-Stav
|
15
|
H
|
12-Längd
|
16
|
H
|
20-Mångkamp
|
17
|
H
|
16-Kula
|
18
|
H
|
19-Spjut
|
19
|
H
|
18-Slägga
|
20
|
H
|
17-Diskus
|
Trenden är ungefär densamma för herrarna. Här finns dock inga
nyare grenar, utan genomtidernastatistiken har hunnit mogna. Höjd sprattlar
till lite och lyckas precis ta sig förbi hinder som enda teknikgren.
2015 mot 2014
Damer 2015 mot 2014
1
|
D
|
3 000mH
|
2
|
D
|
Stav
|
3
|
D
|
Längd
|
4
|
D
|
Mångkamp
|
5
|
D
|
02-200m
|
6
|
D
|
18-Slägga
|
7
|
D
|
07-10 000m
|
8
|
D
|
06-5 000m
|
9
|
D
|
05-1 500m
|
10
|
D
|
10-100mH
|
11
|
D
|
11-400mH
|
12
|
D
|
01-100m
|
13
|
D
|
03-400m
|
14
|
D
|
16-Kula
|
15
|
D
|
04-800m
|
16
|
D
|
19-Spjut
|
17
|
D
|
14-Höjd
|
18
|
D
|
08-Marathon
|
19
|
D
|
17-Diskus
|
20
|
D
|
13-Tresteg
|
Här var alla grenar utom de sista tre bättre 2015 än 2014.
En vettig förklaring är att VM-år normalt starkare än EM-år. Inte bara själva
tävlingen utan intresset av att göra kvalificerande resultat berör inte bara
européerna utan även resten av världen. Här syns också att de yngre grenarna är
stadda i utveckling.
Herrar 2015 mot 2014
1
|
H
|
20-Mångkamp
|
2
|
H
|
19-Spjut
|
3
|
H
|
15-Stav
|
4
|
H
|
13-Tresteg
|
5
|
H
|
16-Kula
|
6
|
H
|
03-400m
|
7
|
H
|
07-10 000m
|
8
|
H
|
11-400mH
|
9
|
H
|
18-Slägga
|
10
|
H
|
02-200m
|
11
|
H
|
01-100m
|
12
|
H
|
10-110mH
|
13
|
H
|
05-1 500m
|
14
|
H
|
06-5 000m
|
15
|
H
|
12-Längd
|
16
|
H
|
09-3 000mH
|
17
|
H
|
04-800m
|
18
|
H
|
14-Höjd
|
19
|
H
|
17-Diskus
|
20
|
H
|
08-Marathon
|
Samma situation på herrsidan. Att mångkampen ligger högst
upp är inte förvånande. Den ligger närmast för fäfot året efter OS, 2014. Ashton
Eatons världsrekord försämrade förstås inte heller jämfört med 2014. Tresteget
var också lite på frammarsch. Att medel/lång hamnar längre ner beror
förmodligen på att VM gjorde att man var lite försiktigare med att ställa upp
och gå all-out på galatävlingarna 2015 jämfört med 2014.
Sammantaget är det upp till var och en att göra sina egna
tolkningar av statistiken. Det står förstås all fritt och fram att leka med
statistik och försöka hitta trender och dra egna slutsatser, men skjut inte
budbäraren.
"There
are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics." - Benjamin
Disraeli
