Stefan Demerts gamla SJ-dänga poppar osökt upp efter en helg
på Stafett-SM i Göteborg. SJ tutar på om än mer sällan och oregelbundet och
Demerts profetia har inte slagit in än. Stafett-SM knallar också på , men
startfälten är glesare och avstånden mellan lagen blir större. I flera grenar, där spridningen runt banan påminner om ett tempolopp i cykel, skulle
lagen lika bra kunna springa sina lopp på valfri plats och mejla in resultaten.
Att Friidrottsförbundet har givit upp tävlingen är uppenbart. SFIF:s officiella
organ, hoppochkastnyheter.se, hade ingen
förhandsinfo eller teaser. Referaten kommer med eftersläpning och är väldigt
summariska om de ens finns. Från första dagen skriver man ingenting utan
hänvisar bara till att man kan titta på streamen i efterhand. På söndagen
verkar 1500m-stafetterna helt ha gått under radarn. Samtidigt refererar man
från en mångkampstävling i Österrike på i det närmaste minutnivå. Andra
hoppokast-tävlingar spejas och skrivs det givetvis om. SFIF:s prioriteringar
skiner igenom som helgens sol genom ett nyputsat fönster. Flera av våra bästa
aktiva skiner också med sin frånvaro och ingen kan klandra dem. Det är bara att
gratulera dem, vad skulle de där och göra?
Som vanligt görs heller ingenting för att arrangörerna ska
få bra förutsättningar för att göra ett bra arrangemang. Tidsprogrammet, 3.20
respektive 5.50 tim långt, är ju nästan brottsligt utdraget. Upplägget med
fasta tidsprogram fungerar ytterst dåligt när lopp stryks och heaten blir
färre. Tävlingarna skulle kunna avgöras på betydligt kortare tid och på så sätt
göras mer publikvänliga och bättre för alla inblandade. Oj, jag glömde bort att
SFIF skiter i åskådarna. Det är viktigare att man följer boken än att patienten
överlever.
Stafett-SM lämpar sig bättre som ett fylligt 1-dagsdrama, än
en utdragen 2-dagarstragedi. Det finns en plot för en novell, inte en romantrilogi.
För alla högre makters skull stryk M/K-22! Fullständigt meningslöst! Klasserna
borde förstås strykas på de flesta SM-tävlingar, men särskilt uselt fungerar de
på Stafett-SM. Banta grenprogrammet, varför inte ett Distance Medley med
förhoppningsvis fler deltagare än två väldigt urvattnade 4x800 och 4x1500m. I
övrigt kan man definitivt springa 2-3 lopp under samma dag och genomföra
tävlingarna på en dag. Det brukar tom. många gånger ge en högre resultatnivå.
Dagens Stafett-SM kännetecknas verkligen inte av Lätt&Lagom utan snarare av
Fett&Mastigt och det är inget gott betyg.
Jag har dock inga förhoppningar om förändringar inom någon
snar framtid. Inte med de reaktionära signaler
som förbundsstyrelsen sänder ut. Det är lättare att sälja sand i Sahara eller
glass till eskimåer än att få några förändringar till stånd inom svensk
friidrott. Tro mej, jag har försökt. På senaste förbundsårsmötet försökte jag
via en motion renovera Terräng-SM. Det gick inte alls. Förbundsstyrelsen behandlade inte ens motionen, utan hänvisade bara till SM-utredningen i
vilken inga förändringar av tävlingen alls ingick.
 |
| På 4x1 500m fick blårockarna från Spårvägen sin revansch på ärkerivalen från Stockholms västra förorter från lördagens 4x800m. En majoritet av tävlingens deltagare ryms på pallen. |
