Sommar med Mustafa Mohammed

Musses bidrag till ”Sommar i P1” blev ett program som mycket väl beskrev både Musses fysiska förflyttning från ett krigshärjat Somalia till den bohuslänska idyllen och den livsresa från 5-årig fåraherde till en av världens främsta löpare som den medförde. Musse måste vara världens mest sympatiska människa och det vore svårt att hitta någon som inte oreserverat gillar honom.

Som löpare själv förstår jag också vilken otroligt tuff träning och åtskilliga umbäranden som ligger bakom  de framgångar som han nått. Just det tror jag är svårt för lekmännen bland lyssnarna att förstå. Hur bra hans lopp i Heusden-Zolder var 2007, svenska rekordet på 3000m hinder, 8.05,79, är också svårt att förstå för gemene man som matats med svensk medias syn på sportvärlden med lika delar fotboll och ”framgångar” i regionala periferisporter som ishockey och skidåkning. Hursomhelst, med hans svenska hinderrekord placerar han sig på tredje plats bland svenska manliga friidrottare genom alla tider, Sveriges 25 bästa manligafriidrottare genom alla tider, bakom endast Patrik Sjöberg och Armand Duplantis!

Som kuriosa kan jag notera att 1989 när Musse flydde från Mogadishu till Lysekil, befann jag mig under ett par veckor i Fairfax utanför Washington DC hos Jama Aden och flera av hans somaliska vänner. En dag var jag med dem och demonstrerade utanför amerikanska utrikesdepartementet. Vi demonstrerade mot att USA tog emot ett besök av den somaliska premiärministern Mohamned Samatar. Samatar var den fruktade diktatorn Siad Barres högra hand och anklagad för mycket allvarliga krigsförbrytelser, som befälhavare över de styrkor som begick allvarliga brott mot mänskligheten som massmord, kidnappningar, systematiska våldtäkter, tortyr och andra krigsförbrytelser. Vår demonstration uppmärksammades med en liten artikel med bild i Washington Post. Möjligen har jag den liggande hemma någonstans.

Svenskt 25-bästa – 2020 – hittills (14 juli)

Även om årets säsong inte liknar någon annan, har det ändå genomförts en del tävlande. Omfattningen har varit långt ifrån vad vi är vana vid och formerna har skiftat. Internationellt tävlande har i det närmaste helt uteblivit. På hemmaplan har tävlandet skett i mer uppdelade tävlingar med löpning för sig och teknik för sig. Löptävlingarna har i stort liknat normala lopp, medan tekniktävlingarna mer har varit av karaktären träningspass med mätning, åtminstone på kastsidan. Hursomhelst, ingenting har stoppat den svenska löparvågen. Den sensationella utvecklingen som svensk löpning genomgått under senare år har förstärkts ytterligare. Av de 27 resultat som ”25-bästalistan” omfattar är 20 resultat uppnådda av löpare! Det är kanske inte vad gemene man har förstått, utifrån den rapportering som media och hoppokastnyheter.se har bistått med, tyvärr. Svensk idrotts bäst bevarade hemlighet, det svenska löparundret.

Listan är baserad på en harmoniserad konkurrenssituation. Alla grenar har samma måttstock, resultatspridningen 2019 för herrarnas 100m och där resultat nummer 1 i varje gren är medelvärdet av gällande världsrekord och världsårsbästa 2019.

25-bästalistan baserad på resultat uppnådda tom. 14 juli-2020

		Resultat	Gren	Aktiv	Klubb
1	1	5,94	Stav	Armand Duplantis	Upsala
2	2	70,25	Diskus	Daniel Ståhl	Spårvägen
3	3	1.46,95	800m	Andreas Kramer	Sävedalen
4	4	4,72	Stav	Michaela Meijer	Örgryte
5	5	1.47,55	800m	Joakim Andersson	Spårvägen
6	6	3.40,12	1500m	Suldan Hassan	Ullevi
7	7	3.40,58	1500m	Andreas Almgren	Tureberg
8	8	3.40,74	1500m	Emil Danielsson	Spårvägen
9	9	1.48,37	800m	Felix Francois	Örgryte
10	10	1.02,05	Halvmaraton	David Nilsson	Högby
11	11	2.10,03	Maraton	Mustafa Mohammed	Hälle
12	12	3.42,11	1500m	Simon Sundström	Lidingö
13	13	10,37	100m	Henrik Larsson	IF Göta
14	14	3.42,48	1500m	Emil Blomberg	Hässelby
15		28.31,75	10000m	Suldan Hassan	Ullevi
16		28.32,82	10000m	David Nilsson	Högby
17	15	28.38,05	10000m	Mustafa Mohamed	Hälle
18	16	46,64	400m	Carl Bengtström	Örgryte
19	17	2.11,18	Maraton	Ebba Tulu Chala	Huddinge
20	18	28.39,43	10000m	Samuel Tsegay*	Hälle
21	19	2.11,37	Maraton	Mikael Ekvall	Strömstad
22	20	10,47	100m	Tom Kling-Baptiste	Huddinge
23	21	11,48	100m	Claudia Payton	Ullevi
24	22	3.44,65	1500m	Samuel Pihlström	Hälle
25	23	1.50,06	800m	Erik Martinsson	Gefle
26	24	1.50,08	800m	Berhe Kidane*	Eskilstuna
27	25	1.50,11	800m	Anton Persson	Hässelby

Noterbara resultat utanför listan, t.ex. Simon Pettersson, diskus, 67,10, Khaddi Sagnia, längd, 6,81, Thobias Montler, längd, 8,07, Wictor Petersson, kula, 20,94, Fanny Roos, kula, 18,77.

Resultat som det trumpetats mycket kring, men som inte räcker till för att slå sig in på listan, därför att de helt enkelt är för svaga när de inte enbart ska jämföras med den egna grenen, utan sättas i relation till andra grenar. Det är ju liksom det som är poängen med en lista, vars ambition är att ranka idrottsprestationer i radikalt olika sammanhang. Om detta inte görs blir listan helt meningslös. För den som isolerar sig till enstaka grenar finns det väldigt bra källor för jämförelser.

SvenskFriidrottsstatistik

IAAFstatistik

Nu får det räcka! Mörkläggningen av svensk löpnings enastående framgångar fortsätter.

Svensk medeldistans upplevde igår i Karlstad en formidabel succé, men för både media och Svenska hopp&kastförbundet, aka SFIF, gick det dem helt förbi! Att media, som ju skedmatas information av SFIF, inte har kollen, var i sig inga nyheter. När hade vi sist någon i media som brydde sig om löpning, eller åtminstone gjorde sitt jobb som medial skildrare av vår idrott? Att SFIF i tre nyheter på hoppokastnyheter.se inte ens nämner de exceptionella prestationerna på banan är minst sagt anmärkningsvärt.

Nedan en resultatranking från igår baserat på 2019-års världslista med herrarnas 100m som resultatspridningslikriktare och med utgångspunkt i varje gren från mittpunkten mellan gällande världsrekord och 2019-WL. Världslistan, IAAF, på 100m för herrar är djup, upp till plats 5 936. Nedan en lista över resultat från igår som kvalificerar sig högst. Några resultat till finns som skulle kunna rankas, men längre ner.

Läs själv och begrunda. Våra löpare dominerar, precis som situationen har varit under den metamorfos som svensk löpning har genomgått under senare år. Tyvärr, har den varken nått ut i media eller in till SFIF. Ingen av SVT:s utsända i Karlstad nämnde i sina sammanfattningar de enastående resultaten på löpsidan och som sagt hoppokastnyheter.se hittade ingenting att rapportera från löpningen…

Namn	Gren	Resultat	Rank
Andreas Kramer	800m	1.46,95	235
Joakim Andersson	800m	1.47,55	354
Suldan Hassan	1500m	3.40,12	371
Emil Danielsson	1500m	3.40,74	446
Armand Duplantis	stav	5,72	479
Andreas Almgren	1500m	3.41,01	480
Felix Francois	800m	1.48,37	571
Daniel Ståhl	Diskus	68,10	639
Carl Bengtström	400m	46,91	1283
Simon Sundström	1500m	3.45,08	1308
Jonathan Holm	110mh	14,01	1404
Simon Pettersson	Diskus	66,90	1592
Jonatan Fridolfsson	1500m	3.47,01	1936
Khaddi Sagnia	Längd	23,85	1992
Lisa Lilja	200m	23,64	2191
Tobias Montler	Längd	8,02	2323
Kim Amb	Spjut	81,48	nm
Wictor Petersson	Kula	19,76	nm
Fanny Roos	Kula	18,41	nm

nm – betyder att resultatet är för svag för att kunna rankas (räcker inte till topp-5936)

Vad är en gala?

Rapporteringen från kasttävlingen i Helsingborg, 21 juni, fick mig att fundera över innebörden av ordet gala. I media användes olika varianter av ordet gala, friidrottsgala, kastgala eller bara gala för ”tävlingen”. Den som var där, alltså nästan ingen, eller har sett någon video därifrån kan i alla fall konstatera att gala i den betydelse som, jag vågar lova, de flesta lägger i ordet var det inte tal om. De sammanhang och konnotationer som ordet normalt förknippas med är fest, happening, tävling med lite grädde på moset, klackar i taket, något utöver vardagen… Här handlade mer om ett träningspass på Heden. En märklig variant av tävling som inom diskusen det går 13 på dussinet av. Det idrottsliga värdet av dem är mycket begränsat, eftersom de inte avgörs på en plats eller på ett sätt som påminner om en normal tävling. Vi hittar ett blåsigt fält någonstans och så drar vi dit några kompisar som också gillar att kasta saker och så kallar vi det tävling. ”wherever I lose my hat is my discus arena” (jo, när hatten blåser iväg alltså, fritt efter Marvin Gaye).

Egentligen inget fel i det. Folk måste ju få kasta saker om och när de vill. Problemet är den vikt som läggs vid evenemangen. Att räkna dem i statistiken är tveksamt. I andra grenar pratas det, aktuella frågor, om påverkan av teknisk utrustning, t.ex. Nikes Vapor Fly. Jag hör aldrig något ifrågasättande av resultaten i riggade kasttävlingar. Det må vara hänt och jag borde bry mig mindre. Men, historiskt har dock den här typen av tävlingar faktiskt tjänat som underlag till uttagningar till mästerskap! Alldeles obegripligt. Efter 100 försök på olika kastplaner med olika vindar, från bris till styv kuling, lyckas en kastare få på skiten i ett kast som landar en centimeter över en gräns, typiskt 65m eller så (alltså jämförbart med 3.52 på 1500m eller 1.53 på 800m), och vips bär det av till något mästerskap någonstans. Resultatet där är sedan regelmässigt ”tre röda” eller en flirt med 60m-linjen. Inte så konstigt då vindtunneln byts mot en inhägnad stadion och 100 kast mot tre. För löpare är situationen den omvända. Här krävs det regelmässigt startfält av mycket god nivå och gärna ett stadion för att ens kunna komma i närheten av en kvalificerande tid till ett mästerskap. Ofta moment-22, eftersom man för att komma med i sådana sammanhang krävs att man redan presterat en tid på den höga nivå som man suktar efter. Här duger det inte med en 1500m-tid från en bana ner för avenyn med vinden i ryggen och solen i tankarna. Kvalificering till kastmästerskap borde kräva att resultatet görs på en riktig tävling av hög kvalitet, i praktiken endast på Diamond Leugue-tävlingar eller motsvarande.

Tillbaka till galor. Hur kommer det sig att när det gäller hopp och kast kallas småtävlingar, närmast träningspass+ för gala, hoppgala/kastgala, medan en motsvarande tävling för löpare inte får epitetet gala? Detta trots att flera av löptävlingarna hållit betydligt bättre klass än de sk. hopp-/kastgalorna och dessutom har tillräckligt med tävlande för att det ska kunna anses vara en riktig tävling.

Media förstår inte hur styrkeförhållandet ser ut i svensk friidrott idag. Svensk löpning dominerar totalt inom svensk friidrott i en jämförelse med världskonkurrensen för respektive gren. Trots detta trummar SFIF ett diametralt budskap i sin kommunikation. ”Se när svenska stjärnorna snackade upp Karlstad GP”. Ja, vad ska man säga. Jag är ju luttrad så det överraskar inte, idel hoppare och kastare. Att det finns löpare på plats som är betydligt bättre än flertalet av uppsnackande ”stjärnorna”. Startfältet på 1500m herrar, 2019 års bästa svenskgren, är galans klart starkaste, men det kvalificerar den inte ens för omnämnande bland höjdpunkterna i förhandsinformationen. Som man ropar heter det…

Jag känner mig nästan tvungen att travestera Uffe Lundell, ”en gala utan publik och nästan utan deltagare är också en gala”.

Sveriges 25 bästa manliga friidrottare genom alla tider

Dem kommer jag inte att presentera. Jag tänkte presentera dem som presterat de 25 bästa resultaten sedan tidernas begynnelse. I dessa tider, när all idrott, i alla fall tävlingsdelen av den, ligger för fäfot, får man gå till historien för att ha något att skriva om. Man kan tillägga att mycket av avsaknaden av idrott är självvald. Inom ramen för de restriktioner som finns, skulle mycket idrott kunna genomföras. Friidrott har många fördelar i det att det i huvudsak är en utomhusidrott och att få om ens några startfält inom arenasidan av vår idrott innehåller fler än 50 deltagare. Med rätt organisation av tävlingarna skulle de kunna genomföras utan några stora folksamlingar. Hursomhelst, inom ramen för det ”chicken race” som pågår, till ingen nytta, tävlas det bara i att stänga ner så mycket det någonsin går. Mest begränsad verksamhet vinner. Många kan sitta hemma med full lön och ”jobba”, ja ommålning och renovering av kök är en sorts arbete, även om kanske arbetsgivaren normalt inte brukar betala för det. Andra får sin försörjning sönderslagen av dessa självvalda stugsittare. Oj, det blev en utvikning. Tillbaka till ämnet. Tyvärr, går det inte att göra något åt alla masslopp under rådande omständigheter och i och med det försvinner svensk friidrotts största intäktskällor.

Vilka har presterat de bästa resultaten bland alla de friidrottare som passerat revy inom den svenska friidrotten? Ett sätt att hitta svaret, är att använda den teknik som jag brukar tillämpa för att ta fram årslistor. Här blir det i alla fall enkelt att välja vilket resultat som man utgår från i respektive gren. Gällande världsrekord förstås. Det tillsammans med en harmoniserad resultatspridning utifrån detta ger svaret. Jag brukar använda den mest konkurrenskraftiga grenen, som också har en djup lista att tillämpa som likriktare. För herrarnas del, återkommer med motsvarande sammanställning för damerna vid ett senare tillfälle, är det halvmaraton som passar bäst in. Det viktiga är att samma resultatspridning används för alla grenar. Resultatet blir snarlikt oberoende av vilken gren som väljs. För halvmaraton går IAAF:s all-time resultatgräns på 62 minuter, vilket ger plats 1 446. Närmast bakom, utgående från topp-150 jämförelser, kommer 800m, 1500m, 5000m, 400m och 10 000m (de två sistnämnda har nästan identiska nyckeltal).

Alla topp-10 i Sveriges genomtiderna-statistik har rankats och 73 resultat klarar ”cuten”. I våra två bästa grenar 800 och 1 500m räcker samtliga 10 resultat till. Jag har gått på resultat tom. säsongen 2019 och endast utomhusresultat.

Vinnaren är Patrik Sjöberg! Hans placering på den harmoniserade världslistan är 8, med 2,42 i höjd. Ingen aktiv kommer in i mer än en gren. Närmast att lyckas med den bedriften är Johan Rogestedt, som landar strax utanför med sitt 1500m-resultat. Anders Gärderud har två grenar, 1 500m och 5 000m som också är nära topp-25. Tvåa på listan är Armand Duplantis med sina 6,05 i stav. Om han får möjlighet att utomhus hoppa på den nivå som han höll inomhus, är det bara en tidsfråga innan han tar täten. Han behöver 6,07 för att passera Patrik. Om bronsplatsen är det otroligt jämnt och där måste jag gå ner på tiondelsplaceringar för att skilja Mustafa Mohamed från Sven Nylander. Mustafas hinderresultat, 8.05,75, ger placering 88,6 och Svens 47,98 på 400m häck ger plats 89,4. Om ytterligare tre placeringar krävs det tiondelar för att skilja aktiva åt.

Hela listan:

Gren Resultat Namn F-år Klubb Plats Datum Plats-WL-AT 1 Höjd 2,42 Patrik Sjöberg 65 Örgryte IS Stockholm/S 30.6.87 8 2 Stav 6,05 Armand Duplantis 99 Upsala IF Berlin, GER 12.8.18 15 3 3000mH 8.05,75 Mustafa Mohamed 79 Hälle IF Heusden,BEL 28.7.07 88,6 4 400mH 47,98 Sven Nylander 62 Malmö AI Atlanta, GA 1.8.96 89,4 5 Tresteg 17,79 Christian Olsson 80 Örgryte IS Athina, GRE 22.8.04 112 6 3000mH 8.08,02 Anders Gärderud 46 Mälarhöjdens IK Montreal, CAN 28.7.76 136 7 Diskus 71,86 Daniel Ståhl 92 Spårvägens FK Bottnaryd 29. 6.19 141 8 400mH 48,35 Niklas Wallenlind 68 Mölndals AIK Barcelona, ESP 5.8.92 183,7 9 Höjd 2,37 Stefan Holm 76 Kils AIK Athina, GRE 13.7.08 183,9 10 400m 44,56 Johan Wissman 82 IFK Helsingborg Osaka, JPN 29. 8.2007 215 11 1500m 3.33,70 Kalle Berglund 96 Spårvägens FK Doha, QAT 6.10.19 242 12 Diskus 71,26 Rickard Bruch 46 Malmö AI Malmö/S-K 15.11.84 276 13 800m 1.45,03 Andreas Kramer 97 Sävedalens AIK Karlstad 25.7.18 303 14 110mH 13,35 Robert Kronberg 76 IF Kville Lausanne, SUI 4.7.01 353 15 800m 1.45,45 Rizak Dirshe 72 Malmö AI Cuxhaven, GER 19.7.03 384 16 Stav 5,87 Oscar Janson 75 Ullevi FK Somero, FIN 29.6.03 396,2 17 3000mH 8.15,32 Dan Glans 47 IFK Helsingborg Stockholm/S 10.8.76 396,4 18 800m 1.45,59 Andreas Almgren 95 Turebergs FK Sollentuna 25.6.15 409 19 Höjd 2,34 Linus Thörnblad 85 IFK Lund Göteborg/U 9.8.06 420 20 400mH 49,03 Thomas Nyberg 62 KA 2 IF Roma, ITA 31.8.87 452 21 Stav 5,85 Patrik Kristiansson 77 KA 2 IF Helsinki, FIN 23.8.02 485,9 22 800m 1.45,89 Johan Rogestedt 93 Stenungsunds FI Rieti, ITA 7.9.14 486,0 23 800m 1.45,94 Åke Svenson 53 IKristinehamn Stockholm 30.6.75 499 24 1500m 3.36,49 Johnny Kroon 60 Heleneholms IF Oslo, NOR 27.6.85 536 25 800m 1.46,06 Martin Enholm 65 IFK Lidingö Kvarnsveden 19.6.88 540

Närmast utanför: Ulf Högberg, Fabian Delryd, Johan Rogestedt (1 500m), Claes Albihn, Anders Gärderud (1 500m)

Fördelning, grenar

Grenar	Antal
800m	6
3000mH	3
400mH	3
Höjd	3
Stav	3
1500m	2
Diskus	2
110mH	1
400m	1
Tresteg	1
	25

Här är det 800m som har klart flest topp-25-aktiva.

Fördelning klubbar:

Klubbar	Antal
Malmö AI	3
IFK Helsingborg	2
KA 2 IF	2
Spårvägens FK	2
Örgryte IS	2
Heleneholms IF	1
Hälle IF	1
IF Kville	1
IFK Kristinehamn	1
IFK Lidingö	1
IFK Lund	1
Kils AIK	1
Mälarhöjdens IK	1
Mölndals AIK	1
Stenungsunds FI	1
Sävedalens AIK	1
Turebergs FK	1
Ullevi FK	1
Upsala IF	1

MAI har flest med 3 aktiva med på listan, några klubbar har 2, men huvuddelen av klubbarna på listan har endast 1 aktiv med blan topp-25-resultaten. 

Jag återkommer med damernas lista och slutligen planerar jag att även presentera en mixad topp-25-lista.

Närmast utanför: