lördag 30 april 2022

Hässelby Friidrott - ranking 2021

Som ett sidoresultat av min svenska topp-25-ranking får jag också en ranking enligt samma modell för Hässelbys friidrottare. Borde presenterat den tidigare, eftersom redan nästa säsong är på gång, men bättre förr än aldrig.

Jag har tre varianter, herrar för sig, damer för sig samt damer och herrar tillsammans.

Hur ranking är uppbyggd har jag förklarat många gånger, så det är bara att gå tillbaka till tidigare listor och läsa mer.

Kortfattat bygger den på att alla grenar mäts som samma måttstock, resultatspridningen för någon av de bästa grenarna, som det finns en djup världslista. För herrar är det världslistan, 2021, för 100m och damer 200m. Varje gren har sin egen startpunkt, resultat nummer 1. Startpunkten för grenen är snittet av gällande världsrekord och världsårsbästat 2021. I den gemensamma listan har jag använt resultatspridningen för herrarnas 100m för båda könen (men förstås startpunkten för damerna är WR och WL för dem).

Jag har tagit med 10 unika individers bästa resultat, men har lagt med dem som kvalar in i flera grenar däremellan.

På herrsidan är Emil och Simon överlägsna med Gustav på behörigt avstånd och sedan ett stort hopp till övriga. På damsidan går Sarah Lahti in med tre grenar före någon annan och med totalt fyra grenar i listan.

Herrar

Gren

Resultat

Rank - WL/WR

1

1

Emil Blomberg -92

3000mH

8.20,55

109

2

2

Simon Pettersson -94

Diskus

69,48

158

3

3

Gustav Berlin -95

1500m

3.41,14

609

4

4

Gustav Bivstedt -96

800m

1.50,61

1 452

5

5

Samuel Russom -91

Halvmaraton

1.02,52

1 586

6

 

Samuel Russom -91

Maraton

2.13,38

1 960

7

 

Gustav Berlin -95

800m

1.51,76

2 284

8

 

Samuel Russom -91

10000m

29.00,83

2 624

9

6

Axel Djurberg -99

3000mH

8.49,56

2 865

10

7

Ragnar Carlsson -00

Slägga

76,87

2 954

11

 

Axel Djurberg -99

1500m

3.48,65

3 039

12

8

Gustav Gahne -01

400m

47,96

3 062

13

9

Jesper Hellström -95

Tresteg

16,40

3 181

14

10

Erik Djurberg -97

1500m

3.49,46

3 569

 

Damer

Gren

Resultat

Rank - WL/WR

1

1

Sarah Lahti -95

5000m

15.10,24

97

2

 

Sarah Lahti -95

10000m

31.11,12

139

3

 

Sarah Lahti -95

1500m

4.08,00

145

4

2

Angelica Bengtsson -93

Stav

4,66

167

5

 

Sarah Lahti -95

Halvmaraton

1.08,19

242

6

3

Astrid Rosvall -97

800m

2.04,87

348

7

4

Caroline Högardh -92

1500m

4.15,56

617

8

5

Lovisa Bivstedt -01

800m

2.06,96

716

9

6

Lisa Gunnarsson -99

Stav

4,50

838

10

7

Sandra Knezevic -92

400m

53,60

850

11

 

Astrid Rosvall -97

1500m

4.18,53

968

12

9

Anna Silvander -93

1500m

4.19,82

1155

13

 

Caroline Högardh -92

3000mh

9.56,32

1172

14

10

Amanda Hansson -99

100mh

13,92

1593

 

Damer och Herrar

Gren

Resultat

Rank - WL/WR

1

1

Emil Blomberg -92

3000mH

8.20,55

109

2

2

Simon Pettersson -94

Diskus

69,48

158

3

3

Gustav Berlin -95

1500m

3.41,14

609

4

4

Sarah Lahti -95

5000m

15.10,24

627

5

 

Sarah Lahti -95

10000m

31.11,12

887

6

 

Sarah Lahti -95

1500m

4.08,00

926

7

5

Angelica Bengtsson -93

Stav

4,66

1131

8

6

Gustav Bivstedt -96

800m

1.50,61

1452

9

 

Sarah Lahti -95

Halvmaraton

1.08,19

1539

10

7

Samuel Russom* -91

Halvmaraton

1.02,52

1586

11

 

Samuel Russom* -91

Maraton

2.13,38

1960

12

8

Astrid Rosvall -97

800m

2.04,87

2047

13

 

Gustav Berlin -95

800m

1.51,76

2284

14

 

Samuel Russom* -91

10000m

29.00,83

2624

15

9

Axel Djurberg -99

3000mH

8.49,56

2865

16

10

Ragnar Carlsson -00

Slägga

76,87

2954

 

torsdag 17 februari 2022

Perspektiv – van der Poel

I samband med Vinter-OS brukar media iklä sig en särskilt nationalistiskt präglad kostym. SD-Jimpa skrockar nog glatt i sin hembygdsdräkt. Vinter-OS förresten. En mer korrekt beteckning borde vara Snö- och Is-OS. En majoritet av världens befolkning har aldrig sett snö och is endast som kuber från frysen. Vinter om ens årstidsbeteckningen används på många håll i världen har ingen koppling till de förutsättningar som de idrotter som utövas i SnöIs-OS kräver. Varför finns inte de riktigt stora vinteridrotterna med på programmet, som basket, volleyboll, simning, bordtennis, bottning, boxning, terränglöpning, inomhus-friidrott etc. Nu, av historiska skäl, består programmet av sporter för vitingar i västvärlden och avknoppningar av sådana sporter. När det gäller hitte-på-sporter och hitte-på-grenar är uppfinnsrikedomen outtömlig. Jag väntar spänt på skridskoskytte, skidcricket, snöskohockey, skridskobasket, skidmångkamp etc. Möjligheterna till ytterligare medaljer för våra ”hjältar” är nog tryggad för framtiden. Mixed förresten, vart tog de icke-binära vägen? Borde det inte vara tre könsbeteckningar representerade i ett mixed-lag? Här finns outnyttjade medaljmöjligheter. Varför nöja sig med 3 lagklasser, när man skulle kunna ha 4 klasser till?   

Vad är värdet av medaljer i SnöIs-OS? Minst sagt urvattnat förstås. När en majoritet av världens befolkning aldrig ens har upplevt snö och is och i de länder där förutsättningar finns, gäller det endast i mycket begränsade delar. I Sverige t.ex. finns förutsättningar att seriöst träna många av de ingående sporterna endast i glesbygden. I våra befolkningscentra är det definitivt omöjligt att utöva sporterna seriöst. Detta faktum devalverar ytterligare medaljernas värde. Vidare är sporterna i de allra flesta fall extremt kostsamma, även fast de naturliga förutsättningarna för sporten finns. Vi börjar nu närma oss underlag på promillenivå av jordens befolkning. Sitter för tillfället på en solig vinterbalkong i Mexico City och kan konstatera att spåren av SnöIs-OS är obefintliga. Människor på gatan verkar helt oberörda av de ”fantastiska” prestationerna som våra ”stjärnor” utför i Peking på konstsnön. Mexico är en perfekt plats för en som inte ägnar resultaten i SnöIs-OS en tanke och som störs av den oförställda nationalistiska ”hypen” i svensk media. Mexico är förresten ett bra exempel på 126 miljoner människor som inte förknippar vinter med vare sig snö eller is. Snö förekommer överhuvudtaget inte i landet, annat än på någon otillgänglig bergstopp. Det närmaste SnöIs-OS som jag kommit här är jättepandor på Zoo.  

Så, hur ser den idrottsliga konkurrensen ut för van der Poel? Jag har tittat på fjolårets världslista på skridskons 5 000 och 10 000m. Jag har sedan mappat den mot min generiska världslista. Det går alldeles utmärkt att göra. Resultatspridningsmåttstocken går att använda för alla idrotter/grenar som bygger på mätbara resultat, tex. hastighetsåkning i skridsko. Jag har tittat på vilken placering på världslistan, med hänsyn till spridningskurvan för herrarnas 100m, som en viss placering på skridskons världslista skulle hamna i den generiska världslistan. Jag har tittat på placering 10, 50, 100, 150 och 500. Jag börjar med 10 000m. 10:e plats motsvarar plats 83 (10.04 på 100m med utgångspunkt från genomsnittet av WL och WR) på min generiska världslista. De är alltid något. Samtidigt är plats 10 i många friidrottsgrenar en atlet som kan slåss om en medalj. Men 83:e man på världslistan? Skulle inte tro det. Det är tveksamt om det är en position som överhuvudtaget berättigar till en start i OS, definitivt inte i SOK:s värld. 50:e plats i skridskons världslista på 10 000m motsvarar plats 2 573 (100m, 10.61)! Sedan är det stopp redan plats 100 ligger utanför plats 6 587 som är den sista på World Athletics 100m-lista. Det är faktiskt så illa att 2021 fanns det bara 274 noterade resultat! Resultatet för plats 274 ligger på 32.53,93! Jag vill inte skryta, men jag tror att jag skulle klara det med kängor och långfärdsskridskor á la Haglöfs för åkning på knagglig Mälaris. Konkurrensen är alltså inte mördande inom skridskon. På 5 000m är läget lite ljusare, här går det att ranka ända upp till plats 150 på skridskons världslista, men det handlar om plats 4 824 (100m, 10.80).

Det kan vara värt att tänka på konkurrenssituationen inom de idrotter ni beskådar från Peking med era viftande svenska flaggor. Jag kan konstatera att skridskons konkurrenssituation, upp till 150:e plats, mäter sig väl med kastgrenarna och de sämre hoppgrenarna inom friidrotten, men är totalt chanslös mot löpgrenarna. Skulle svensk löpning möta van der Poels konkurrenter och kastarnas för den delen skulle vi ha många medaljkandidater. I diskus t.ex motsvarar 10:e plats på världslistan, 67,36, plats 1 095 på den generiska världslistan och 100:e plats, 60,17, räcker inte ens till för gå in på listan, alltså sämre än plats 6 587! Det säger en hel del om hur extremt svag grenens konkurrens är inom världsfriidrotten.