Dags igen för en genomgång av friidrottsåret 2022 vad gäller den yppersta världseliten

Precis som tidigare år har jag tittat på det senaste årets världslistor. Jag tänkte börja med damerna och återkommer i ett kommande inlägg med herrarna. Jag tittar på resultaten för topp-150 på samtliga världslistor i de individuella olympiska grenarna plus halvmaraton. Närmare bestämt tittar jag på platserna 1, 10, 100 och 150. Genom att titta på de relativa avstånden mellan positionerna på listan går det att göra en bedömning av hur ”tät” listan är och därmed få ett mått på hur konkurrenssituationen ser ut i respektive gren, ju tätare, ju högre konkurrens. Jag tittar också på hur resultaten på nivåerna förhåller sig till fjolårets listor och till genomtiderna listorna (AT).

Nyckeltalet bygger på 5 plats-differenser:

• 1 till 10
• 1 till 100
• 1 till 150
• 10 till 100
• 10 till 150

Resultatspridningen 2022

Jag slår ihop de relativa differenserna enligt ovan och får ett kombinerat nyckeltal. Precis som förra året visar det sig att 800m är den konkurrensmässigt tuffaste grenen. Nyckeltalet är starkare än förra året 17,80% mot fjolårets 21,94%. Ett lägre värde är bättre, eftersom det visar på kortare avstånd mellan platserna. Avståndet till tvåan på listan är större i år än förra året. Det var ett riktigt starkt sprintår på damsidan 2022. På andra till fjärde plats placerar sig nämligen 100m, 400m och 200m. Detta trots att toppresultaten var väldigt starka. Toppresultatet påverkar ju tre av de ingående termerna i nyckeltalet. 100m och 200m med god merginal inom topp-10, AT och 400m strax utanför. På plats 5-7 följer sedan återstående slätlöpningar på bana, 1 500m, 5 000m och 10 000m. På åttonde plats hittar vi 100m häck, trea förra året. Dippen kan delvis förklaras av det fantastiska världsrekordet på 12,12! På plats 9 och 10 hittar vi halvmaraton och maraton, innan de första teknikgrenarna höjd och längd dyker upp. På plats 13 och 14 ligger sedan de återstående löpningarna 3000m hinder och 400m häck följt av återstående hopp, tresteg och stav. Som vanligt hittar vi kast och mångkamp längst ner. Det brukar bara var ordningen som varierar. Spjut klarar sig lite bättre än vanligt, men det beror mycket på ett väldigt svagt världsårsbästa.

	Damer	1	10	100	150	Comb
1	04-800m	1.56,30	1.57,96	2.01,38	2.02,40	17,80%
2	01-100m	10,62	10,83	11,22	11,29	21,94%
3	03-400m	48,99	50,05	51,83	52,28	22,86%
4	02-200m	21,45	21,98	22,95	23,09	26,81%
5	05-1 500m	3.50,37	3.58,80	4.07,93	4.10,56	29,11%
6	06-5 000m	14.12,98	14.37,94	15.18,09	15.29,01	29,86%
7	07-10 000m	30.09,94	30.18,05	32.16,16	32.41,30	30,16%
8	11-100mH	12,12	12,45	13,06	13,20	30,61%
9	08-Halvmaraton	1.04,14	1.05,46	1.09,13	1.10,14	31,52%
10	09-Marathon	2.14,18	2.18,05	2.25,10	2.27,20	32,44%
11	15-Höjd	2,05	1,96	1,86	1,83	35,90%
12	13-Längd	7,13	6,88	6,47	6,38	36,30%
13	10-3 000mH	8.53,02	9.07,93	9.46,97	9.58,50	41,56%
14	12-400mH	50,68	53,82	56,78	57,68	45,50%
15	14-Tresteg	15,47	14,52	13,51	13,25	48,44%
16	16-Stav	4,91	4,71	4,30	4,21	49,72%
17	19-Slägga	79,02	74,47	66,73	64,00	64,17%
18	20-Spjut	68,11	64,17	56,22	54,71	69,33%
19	21-Mångkamp	6947	6323	5663	5484	71,29%
20	17-Kula	20,51	19,42	16,95	16,25	71,81%
21	18-Diskus	71,46	65,10	56,39	54,55	82,05%

2022 jämfört med 2021

En annan jämförelse är den mellan 2022 och föregående år, 2021. Här jämförs mina utvalda placeringar mot resultatet föregående år. Här mäts det relativa avståndet mellan resultaten inom grenen. Ett negativt värde betyder att 2022 var bättre än 2021. Grönt är således bra och rött mindre bra. De absoluta distanserna är sek, cm eller poäng beroende på gren.

	2022 jmf. 2021	1		10		100		150		Totalt
1	09-Marathon	-205	-2,48%	-133	-1,58%	-126	-1,43%	-104	-1,16%	-6,65%
2	12-400mH	-0,78	-1,52%	-0,39	-0,72%	-0,20	-0,35%	0,20	0,35%	-2,24%
3	08-Halvmaraton	82	2,17%	5	0,13%	-82	-1,94%	-91	-2,11%	-1,75%
4	11-100mH	-0,14	-1,14%	-0,08	-0,64%	0,00	0,00%	0,01	0,08%	-1,70%
5	02-200m	-0,08	-0,37%	-0,06	-0,27%	-0,06	-0,26%	-0,17	-0,73%	-1,64%
6	05-1 500m	-0,70	-0,30%	-0,21	-0,09%	0,07	0,03%	0,50	0,20%	-0,16%
7	01-100m	0,08	0,76%	-0,06	-0,55%	-0,02	-0,18%	-0,02	-0,18%	-0,15%
8	15-Höjd	0,00	0,00%	0,00	0,00%	0,00	0,00%	0,00	0,00%	0,00%
9	10-3 000mH	-0,63	-0,12%	-0,29	-0,05%	1,75	0,30%	2,89	0,49%	0,61%
10	21-Mångkamp	-156	-2,30%	96	1,50%	63	1,10%	29	0,53%	0,82%
11	17-Kula	0,07	0,34%	-0,01	-0,05%	0,03	0,18%	0,06	0,37%	0,83%
12	04-800m	1,26	1,10%	0,76	0,65%	-0,02	-0,02%	0,02	0,02%	1,74%
13	03-400m	0,63	1,30%	0,27	0,54%	-0,01	-0,02%	-0,04	-0,08%	1,75%
14	18-Diskus	-0,30	-0,42%	0,20	0,31%	0,57	1,00%	0,49	0,89%	1,78%
15	13-Längd	0,04	0,56%	0,08	1,15%	0,03	0,46%	0,02	0,31%	2,48%
16	19-Slägga	1,29	1,61%	0,91	1,21%	-0,32	-0,48%	0,12	0,19%	2,52%
17	14-Tresteg	0,20	1,28%	0,10	0,68%	0,04	0,30%	0,07	0,53%	2,78%
18	16-Stav	0,10	2,00%	0,01	0,21%	0,01	0,23%	0,03	0,71%	3,15%
19	07-10 000m	68,91	3,96%	-19,26	-1,05%	2,38	0,12%	2,49	0,13%	3,16%
20	20-Spjut	3,29	4,61%	0,39	0,60%	0,02	0,04%	-0,01	-0,02%	5,23%
21	06-5 000m	-0,34	-0,46%	7,62	8,44%	2,39	3,16%	0,33	0,37%	11,50%

 

En majoritet av grenarna var bättre förra året. Förmodligen är det OS som spökar. Flera grenar ser normalt en uppgång under OS-år, t.ex. 5 000m, 10 000m och mångkamp. Fler tävlar i grenen för att kvala och dessutom presteras bra resultat i själva mästerskapet.

2022 jämfört med genomtidernalistan

Den sista jämförelsen är den mot genomtiderna listan för respektive gren. Det talar om hur stark grenen är historiskt. Världsårsbästat kan aldrig vara bättre än världsrekordet av uppenbara skäl. 0% relativ skillnad är ”max” eller kanske jag ska säga ”min” eftersom ett lågt tal är bra. Vi har två sådana i år tack vare världsrekord på båda häckdistanserna. För övriga platser ligger skillnaden på högre tal än 0, eftersom ingen grens världslista är identisk med AT, förstås. Höst upp hittar vi maraton som fortsätter att utvecklas, tillsammans med att skoutvecklingen också gör sitt till. Maraton följs av de korta sprintsträckorna. Ytterligare ett bevis på ett starkt sprinterår. Noterbart är att ingen teknikgren överhuvudtaget ligger förre en endaste löpgren! Det är alltså inte bara i Sverige som standarden på teknikfriidrotten är svag.

	Damer 2021 mot AT	1	10	100	150	Tot
1	09-Marathon	0,17%	0,27%	2,75%	3,40%	6,59%
2	01-100m	1,24%	0,84%	2,37%	2,45%	6,90%
3	02-200m	0,52%	1,24%	3,05%	3,13%	7,94%
4	11-100mH	0,00%	1,06%	3,40%	3,94%	8,40%
5	05-1 500m	0,13%	2,07%	3,52%	4,25%	9,97%
6	08-Halvmaraton	2,17%	1,39%	3,21%	3,72%	10,48%
7	06-5 000m	0,75%	2,01%	3,85%	4,39%	10,99%
8	10-3 000mH	1,66%	1,47%	3,88%	5,14%	12,14%
9	12-400mH	0,00%	2,13%	4,59%	5,47%	12,18%
10	04-800m	2,67%	2,40%	3,46%	3,82%	12,35%
11	03-400m	2,92%	2,50%	3,68%	3,90%	12,99%
12	07-10 000m	3,96%	1,35%	4,56%	4,96%	14,83%
13	15-Höjd	1,91%	4,39%	6,06%	6,63%	19,00%
14	16-Stav	2,96%	3,48%	6,52%	6,44%	19,41%
15	14-Tresteg	1,28%	4,47%	6,83%	7,67%	20,24%
16	19-Slägga	4,77%	3,70%	7,32%	9,08%	24,87%
17	13-Längd	5,19%	5,88%	6,77%	7,27%	25,11%
18	20-Spjut	5,77%	6,23%	10,80%	10,92%	33,72%
19	21-Mångkamp	4,72%	8,82%	11,53%	12,86%	37,93%
20	18-Diskus	6,95%	9,76%	14,77%	15,97%	47,45%
21	17-Kula	9,37%	10,34%	14,13%	15,67%	49,52%

 

Vad räcker 10:e och 100:e plats till jämfört med 800m

800m är den gren som har den tuffaste konkurrensen enligt min sammanställning. Hur skulle resultaten i andra grenar klara sig om resultatspridnigen var densamma som för 800m. Jag har översatt 10:e och 100:e resultat till 800m-tider. Jag har tagit det relativa avstånd från första platsen i grenen till 10:e respektive 100:e plats och sett var de hamnar på 800-listan.

	Damer	10-2022	Plats	100-2022	plats	10-AT	Plats	100-AT	plats
1	04-800m	1.57,96	10	2.01,38	99	1.55,19	10	1.57,32	100
2	07-10 000m	1.56,82	4	2.04,41	280	1.56,71	60	2.00,49	625
3	01-100m	1.58,60	18	2.02,87	174	1.55,98	29	1.58,36	197
4	03-400m	1.58,82	21	2.03,04	192	1.56,21	34	1.58,97	282
5	08-Halvmaraton	1.59,08	25	2.05,32	363	1.56,88	70	2.00,85	735
6	02-200m	1.59,17	27	2.04,43	282	1.55,24	12	1.58,22	181
7	11-100mH	1.59,47	31	2.05,32	363	1.55,15	10	1.58,05	160
8	09-Marathon	1.59,58	35	2.05,71	419	1.56,36	40	1.59,38	353
9	10-3 000mH	1.59,55	35	2.08,07	792	1.56,67	56	2.02,08	1162
10	06-5 000m	1.59,70	39	2.05,18	355	1.55,16	10	1.58,29	189
11	13-Längd	2.00,38	65	2.07,07	614	1.56,44	43	2.02,02	1134
12	05-1 500m	2.00,56	72	2.05,16	353	1.55,20	12	1.57,92	152
13	16-Stav	2.01,04	85	2.10,75	1453	1.57,31	99	2.03,58	1799
14	15-Höjd	2.01,41	103	2.07,08	615	1.55,45	15	1.59,24	325
15	17-Kula	2.02,48	153	2.16,49	-	1.58,14	175	2.07,75	-
16	19-Slägga	2.03,00	188	2.14,39	-	2.00,99	785	2.08,27	-
17	20-Spjut	2.03,03	191	2.16,60	-	1.59,31	341	2.07,78	-
18	14-Tresteg	2.03,44	212	2.11,03	1545	1.56,68	59	2.01,74	1041
19	12-400mH	2.03,51	217	2.10,30	1332	1.57,80	136	2.01,35	900
20	18-Diskus	2.06,65	538	2.20,83	-	2.00,15	536	2.08,97	-
21	21-Mångkamp	2.06,75	552	2.17,80	-	1.58,81	264	2.07,11	-

 Som exempel, längdhopp, där vi har några aktiva lite högre upp på årslistan. 10:e plats på årets världslista i längd motsvarar 2.00,38 på 800m och skulle räcka till 65:e plats på årets 800m-lista. För 100:e plats är motsvarande placering 614. På genomtidernalistan ligger längd lite bättre till på 10:e plats som motsvarar plats 43, men sämre till på 100:e plats som ger plats 1134 på 800m AT.

Jag återkommer med samma genomgång för herrarna. Efter det blir det årliga 25-bästalistan med Sveriges toppaktiva under året baserat på världstatistiken.

 

 

 

 

 

 

 

Spänna bågen

Mästerskapen som genomförts har med tydlighet visat hur viktigt det är att optimera sina möjligheter i försöksloppen, för att ha en chans att gå vidare. De allra bästa kan klara sig även med misstag under loppet, men de flesta är i en situation att alla andra är lika bra eller bättre än en själv. Flera gick vidare tack vare att de optimerade sina chanser genom att springa klokt. Ännu fler åkte ut för att de inte gjorde det. Media och kommentatorer, som bekant inte är där för att de förstår sig på löpning, har en tendens att hylla de som minimerar sina chanser att gå vidare genom att springa med huvudet under armen. De kallar det att "spänna bågen". Inget begrepp kunde vara mer missvisande. De spänner inte bågen, snarare ställer de sig på startlinjen och knäcker bågen över ena knäet. Vad gör de för fel då? Ett fel är att öppna på tok för hårt. Löpning är inget trolleri. Att öppna i en fart långt tuffare än vad man någonsin har klarat av förut ser bra ut och hyllas som sagt av kommentatorerna, men slutar utan undantag med ett haveri. Och nej, det är inte modigt. Att supa upp sina chanser direkt på det sättet är bara otroligt dumt.

Mer vanligt fel är att inte hålla innerspår, utan att härja ute i både andra, tredje och fjärde spår. I ett SM-försök är det inget problem, men på EM och VM blir det dyrt. Bana två är 6-7m längre än sargen. Redan på 800m innebär det 12-14m! För damer i 2:00 fart innebär det närmare 2 s extra löpning. Det är inget handikapp som man har råd att ge en löpare som är jämngod eller bättre än en själv. För herrarna i ett 1:46-lopp handlar det om c:a 1,7 s. En evighet i de här sammanhangen.

Även om man nu har haft ett förmånligt spår i 500m, så finns det ytterligare fallgropar att falla i. Av någon anledning inbillar sig många att det bästa att göra då är att på bortre lång runda alla konkurrenter. Problemet är att många andra har precis samma briljanta idé. Tyvärr, det slutar allt som oftast i fjärde spår utan att man har passerat en enda löpare. ”Det gick ju hemma ju!” Du är inte hemma! Du tävlar mot löpare i Europa- och världseliten och du har ett PB och ett SB som tillhör de sämsta i fältet. Du måste vara iskall och chansa. Det är också förvånande hur ofta det öppnar sig på innerspår, eftersom som sagt, många ska ut och pröva lyckan längre ut. Även om det inte öppnar sig någon autostrada på bortre lång är slaget inte förlorat. Även i kurvan, speciellt i utgången av den är lockelsen stark att gå ut i spåren. På upploppet växer den lockelsen ytterligare. Det är nästan mer regel än undantag att innerspår öppnar sig som en Pandoras ask. Jag har upprepade gånger sett att även ledaren som har fritt spårval, ändå lämnar innerspår. Galet, närmsta vägen mellan två punkter är som bekant en rät linje, men det är absolut inte ovanligt. Många lopp och medaljer har förlorats den vägen. Jag har själv gjort misstaget att ligga kvar på axeln på löpare som successivt drivit utåt. Några gånger har jag i princip fått tränga mig förbi för att överhuvudtaget komma i mål inom banans bredd, speciellt inomhus där banan är smalare.

Jag pratar alltså om försökslopp där du tillhör de ”sämre” i startfältet, men ändå när stjärnorna står rätt faktiskt kan gå vidare. Att då försöka optimera sina chanser; det är att spänna bågen. Att det ändå inte gick får du leva med, men du gav dig i alla fall chansen. Grundläggande är att till nästan vilket pris som helst hitta ner till innerspår så snart som möjligt, även om det i det skedet innebär en plats i ”kön”. Sedan gäller det att läsa av tempo och konkurrenter. Naturligtvis ska du inte vara dummare än att om löpare framför dig har en dålig dag och släpper luckor framåt, passera och raskt hitta innerspår framför. Beslutet måste tas snabbt, baserat på tempo och egen bedömd förmåga. Du måste också vara beredd att försvara din position på innerspår, lättare i kurvan än på rakan. Det är på rakorna som du kommer att få flest utmaningar. När du väl avancerar gäller det också att i första hand göra det på rakorna och se till att du kommer att nå ett bra spår innan kurvan. Ofta ser man halvhjärtade försök att passera som slutar med att löpare blir hängande långt ut genom kurvan. Det kan krävas lite fartlek för att försvara sin position. Trycka lite mer på rakorna och slappna av lite mitt i kurvorna. Det finns löpare som har satt i system, speciellt inomhus, att gå hårt på rakorna och sänka tempot i kurvorna, utan att för den skull släppa förbi någon, varpå alla bakom börjar springa in i varandra. Det fanns några portugiser som "back-in-the-days" var framgångsrika inomhus med sådan löpning.

Personligen sprang jag 1 500m på tio SM och missade aldrig finalen. På den tiden var det ibland både 4 och 5 heat. Nu tror jag inte att jag då var tillräckligt klok för att ha fattat grejen, utan gick oftast vidare för att jag borde gå vidare oberoende av taktisk finess. Ett par årgångar i början var det kanske mer ovisst om avancemang, men det var SM och utrymmet för misstag var större än vid ett internationellt mästerskap. Jag minns dock många löpare av finalkaliber, som missade finalen. Ibland, trots att både kapacitet och form egentligen borde ha inneburit final.

Under sommarens VM och EM, såg jag definitivt många som antingen gick vidare för att de sprang smart eller åkte ut för att de inte gjorde det. Inget unikt för svenska löpare, utan det gällde över hela linjen. Jag nöjer mig med ett exempel. Hanna Hermanssons taktiska smartness skördade stora triumfer. Se och lär!