Hur var friidrottsåret i världen 2017?

Dags för ett årligen återkommande tema, min statistiska jämförelse mellan friidrottsåret 2017, föregående år och genom tiderna. Hur förhåller sig resultatnivån i världsstatistiken till 2016 och hur står den sig jämfört med de bästa någonsin i respektive gren? Det första inlägget i en serie av analyser av 2017 års friidrottsstatistisk. Jag kommer som vanligt att titta på konkurrenssituationen inom och mellan grenarna, hur täta världslistorna är. Jag har också utifrån detta, vilket jag införde förra året, skapat en generisk världslista för 2017 i harmoni med den mest konkurrensintensiva grenen. Jag har även skapat en all-time-världslista på samma sätt. Med hjälp av dessa har jag rankat samtliga resultat i de svenska topp-25-listorna, i den mån de platsar på listorna. Vi kommer då få bra svar på hur våra svenska friidrottares resultat står sig och således vilka som presterade de bästa resultaten.    

Det första inlägget, årsvis grenjämförelse, är enkel. Placeringarna 1, 10, 100 och 150 jämförs med motsvarande placering i respektive lista. De procentuella skillnaderna summeras och ut kommer ett samlat resultat.

Det är värt att förhålla sig till några saker. Resultat nummer ett kan förstås skilja sig mer än övriga. Ett enskilt monsterresultat i år eller föregående år kan ha en signifikant påverkan på det totala resultatet. Ju längre ner i listorna man kommer klingar den effekten av. I vilket år i friidrottens fyrårscykel, som avslutas med OS, som ett givet år ligger kan också påverka resultatnivån. Störst kanske skillnaden är mellan ett OS- och ett EM-år. 2017 var ett VM-år och 2016 ett OS-år. OS-år brukar kunna påverka resultatnivån lite längre ner i statistiken då många spänner bågen för att nå de tuffa OS-kvalgränserna. Även om alla aktiva inte når dem, kan det ändå innebära resultat högt upp i statistiken.

Damer – 2017 mot 2016

I en jämförelse mellan 2017 och 2016 är det fem grenar som är bättre 2017. Klart bäst är maraton. Maraton är alltid starkt, men kan 2017 också gynnats av att 2016 var ett OS-år. OS-maran lockar mer än VM-maran. Mästerskapsmaror genererar sällan starka tider. OS-år finns det en tendens att löpare avstår mer penningstinna och snabbare maror för att förbereda sig för OS. Efterföljande år tas det igen och de snabba stora maratonloppen lockar åter de bästa löparna. Övriga plusgrenar var spjut, mångkamp, höjd, slägga och 400m. För mångkamp och höjd beror det, som den minnesgoda kanske minns, i huvudsak på att toppresultatet i grenarna åter börjar närma sig mer respektabla nivåer. Spjutkastningen hade ett svagt 2016, vilket lett till att 2017 är bättre i en jämförelse trots fortsatt beskedlig kastning. I övrigt är det övervägande röda siffror och det beror nog mycket på ett visst mått av OS-koma.

	2017 mot 2016
	Damer	1	10	100	150	Comb
1	Marathon	-1,91%	-1,18%	-0,50%	-0,88%	-4,48%
2	Spjut	-1,68%	-0,35%	0,12%	-0,13%	-2,04%
3	Mångkamp	-2,98%	0,57%	0,47%	0,43%	-1,51%
4	Höjd	-2,49%	1,02%	0,54%	0,00%	-0,93%
5	Slägga	0,13%	-2,01%	1,38%	0,36%	-0,13%
6	400m	0,04%	-0,22%	0,04%	0,11%	-0,03%
7	800m	-0,10%	-0,23%	0,28%	0,30%	0,25%
8	400mH	-0,45%	0,26%	0,25%	0,28%	0,33%
9	1 500m	0,39%	0,14%	-0,02%	-0,15%	0,36%
10	100m	0,09%	0,37%	0,18%	0,00%	0,64%
11	200m	-0,05%	0,58%	0,13%	0,26%	0,93%
12	100mH	0,66%	-0,16%	0,38%	0,38%	1,26%
13	5 000m	0,68%	0,05%	0,27%	0,32%	1,32%
14	3 000mH	0,47%	-1,00%	1,01%	1,09%	1,57%
15	Diskus	-0,75%	0,89%	1,41%	0,29%	1,85%
16	Tresteg	1,38%	0,96%	0,37%	0,60%	3,31%
17	Stav	1,80%	1,05%	0,00%	0,47%	3,32%
18	Längd	2,46%	1,31%	0,46%	0,31%	4,55%
19	Kula	2,52%	1,31%	0,71%	1,04%	5,58%
20	10 000m	3,34%	1,88%	0,65%	0,36%	6,23%

Damer – 2017 mot all-time

I jämförelsen mot genomtiderna-statistiken hamnar alla löpgrenarna på den övre halvan och teknikgrenarna på den nedre, med ett undantag och det är 10 000m. Att 10 000m har halkat efter 2017 kan nog också kopplas till OS. 10 000m springs väldigt sällan ute på galorna och färre tävlar jämfört med OS-år. Visst VM finns, men attraktionskraften är svagare. Av teknikgrenarna är det ett par av de yngre grenarna, stav och slägga, som klarar sig något bättre än jämförbara grenar och det beror nog på att all-time-resultaten fortfarande inte har hunnit stabiliserat sig. Annars är alla kasten och mångkamp längst ner på listan. Här brukar många lättvindigt avfärda det med att det beror på en massa dopingresultat historiskt. Tyvärr, är det inte rätt svar. Huvudorsaken är inte den utan svaret är det vanliga inom elitidrott, konkurrensen. Konkurrensen är alldeles för svag, vilket hämmar resultatnivån. Hög konkurrens är den drivkraft som krävs för en hög resultatnivå. När jag tittar på resultatspridningen 2017 kan konstateras att för slätlöpningar 100 till 1 500m är det tätare mellan plats 1 och 150 inom de grenarna än mellan plats 1 och 10 för kastgrenarna. För att höja nivån krävs fler kastare som tränar på en hög nivå.

      2017 mot all-time

	Damer	1	10	100	150	Comb
1	100m	2,10%	1,67%	2,64%	2,71%	9,12%
2	Marathon	1,18%	1,02%	3,38%	3,70%	9,28%
3	100mH	0,66%	2,02%	3,63%	4,15%	10,46%
4	3 000mH	0,47%	1,22%	4,22%	4,76%	10,67%
5	200m	2,01%	3,08%	3,18%	3,43%	11,71%
6	5 000m	0,85%	1,29%	4,81%	4,96%	11,91%
7	800m	1,66%	2,45%	4,02%	4,25%	12,38%
8	400mH	0,57%	2,84%	4,70%	5,33%	13,45%
9	1 500m	2,64%	2,69%	3,89%	4,27%	13,48%
10	400m	3,91%	2,22%	3,99%	3,94%	14,05%
11	Stav	2,96%	2,07%	4,66%	5,62%	15,31%
12	10 000m	3,35%	3,58%	4,78%	5,61%	17,32%
13	Höjd	1,44%	4,88%	6,09%	6,15%	18,56%
14	Slägga	0,13%	2,98%	8,22%	8,65%	19,98%
15	Tresteg	3,48%	5,13%	6,44%	6,93%	21,98%
16	Längd	5,19%	7,11%	6,64%	7,29%	26,23%
17	Spjut	5,33%	3,40%	9,98%	10,73%	29,43%
18	Mångkamp	3,81%	6,79%	11,21%	12,36%	34,17%
19	Diskus	7,02%	11,46%	15,23%	16,51%	50,22%
20	Kula	11,14%	12,93%	14,78%	15,11%	53,95%

Herrar - 2017 mot 2016

På herrsidan var 9 av 20 grenar bättre 2017 än 2016. För de fem översta i listan låg förbättringen i huvudsak på den yppersta toppen, placering 1 och 10. Även om resultatnivån sjönk längre ner, var grenarna i den här jämförelsen ändå plusgrenar. Sex grenar hade förbättringar både för plats 100 och 150, allra mest så maraton. Kanske samma förklaring som på damsidan. Även på damsidan var maraton den gren som förbättrades mest för de två lägre nivåerna. Enda gren som försämrades på alla positioner var 100m, även om skillnaderna är mycket små. Längst ner ligger 800m och där är det toppresultaten som var sämre, pga. starka toppresultat OS-året, på nivå 100 och 150 var 2017 faktiskt bättre.

 2017 mot 2016

	Herrar	1	10	100	150	Comb
1	Spjut	-3,46%	-1,51%	0,93%	0,30%	-3,74%
2	Kula	-0,58%	-2,07%	0,67%	0,32%	-1,67%
3	Tresteg	-1,40%	-0,58%	0,49%	0,31%	-1,19%
4	Längd	-0,82%	0,12%	0,00%	0,00%	-0,70%
5	110mH	-0,62%	-0,38%	0,29%	0,22%	-0,48%
6	Stav	0,50%	-0,87%	0,00%	0,00%	-0,37%
7	1 500m	-0,25%	0,17%	-0,15%	-0,10%	-0,33%
8	Marathon	0,39%	0,24%	-0,23%	-0,56%	-0,16%
9	400mH	0,15%	-0,19%	0,08%	-0,14%	-0,10%
10	Diskus	-3,74%	0,95%	1,66%	1,40%	0,28%
11	3 000mH	0,24%	0,24%	-0,12%	-0,01%	0,35%
12	Slägga	-1,18%	-0,03%	1,09%	0,74%	0,63%
13	10 000m	-0,10%	0,20%	0,41%	0,22%	0,74%
14	200m	0,15%	0,25%	0,20%	0,15%	0,74%
15	5 000m	-0,52%	0,63%	0,32%	0,34%	0,77%
16	100m	0,20%	0,20%	0,30%	0,10%	0,80%
17	Mångkamp	1,41%	0,81%	-0,18%	-1,11%	0,92%
18	400m	1,37%	0,04%	-0,13%	-0,04%	1,24%
19	Höjd	0,00%	0,86%	0,45%	0,00%	1,31%
20	800m	0,93%	0,86%	-0,17%	-0,06%	1,56%

  

Herrar – 2017 mot all-time

Jämfört med all-time var maraton den starkaste grenen. Kanske samma förklaring som för damernas maraton. 2017 mer fokus på tid och 2016 mer fokus på kvaltid och sedan placering i OS-maran. Relativt jämnt i toppen. Alla löpgrenar samlade från plats 1 till 11, följt av de 9 teknikgrenarna. Orsaken till den skiktningen är att konkurrensen inom teknikgrenarna är alldeles för svag, för att kunna komma i närheten av de bästa all-time-resultaten på respektive placeringsnivå. Generellt när jag tittar på resultatspridningen inom grenarna kan jag konstatera att löpgrenarnas 150:e resultat på 2017 års listor ligger närmare plats nummer 1 än avståndet mellan 10:e och 1:a plats på tekniklistorna. För de svagaste grenarna, de långa kasten, motsvarar 10:e plats på respektive lista ungefär plats 2 300 på 800m-listan!

	2017 mot all-time
	Herrar	1	10	100	150	Comb
1	Marathon	0,47%	1,45%	2,31%	2,52%	6,76%
2	100m	2,51%	1,32%	1,90%	2,10%	7,83%
3	400m	1,37%	1,53%	2,42%	2,73%	8,05%
4	200m	3,02%	1,47%	1,99%	2,18%	8,67%
5	110mH	0,78%	1,70%	2,94%	3,38%	8,80%
6	1 500m	1,36%	1,84%	2,80%	2,87%	8,87%
7	800m	2,17%	1,92%	2,36%	2,71%	9,16%
8	400mH	2,18%	2,33%	3,12%	3,48%	11,10%
9	10 000m	2,03%	1,89%	3,64%	3,97%	11,53%
10	5 000m	2,36%	2,52%	3,36%	3,69%	11,94%
11	3 000mH	1,62%	2,80%	4,11%	4,51%	13,04%
12	Höjd	2,04%	3,75%	5,13%	5,17%	16,09%
13	Tresteg	0,98%	3,63%	5,86%	6,25%	16,73%
14	Stav	2,28%	3,49%	5,17%	6,09%	17,03%
15	Längd	3,35%	4,16%	5,04%	5,43%	17,98%
16	Kula	2,03%	3,95%	8,71%	9,88%	24,56%
17	Spjut	4,10%	3,89%	8,73%	9,48%	26,21%
18	Mångkamp	3,06%	5,08%	8,65%	9,76%	26,56%
19	Diskus	3,77%	6,65%	10,28%	11,64%	32,34%
20	Slägga	3,80%	7,40%	11,94%	12,73%	35,88%

Roger Bannister – världens första drömmilare har hängt upp spikskorna i den idrottsliga himlen

Sir Roger Bannister gick bort 88 år gammal i söndags. Jag försöker mig inte på någon minnesruna. Andra gör det bättre. Jag kan bara konstatera att världens genom tiderna mest sägenomspunna idrottare har gått ur tiden och svensk idrottsmedia visar prov på sin idrottsliga historielöshet. DN:s sportsidor i ”papperstidningen” noterade det inte ens. Tyvärr, inte helt förvånande, men ändå en tydlig signal. DN:s sportjournalister jagade förmodligen ”nyheter” om Zlatan. Tänk om han snubblade på en trottoarkant under sitt stockholmsbesök och de skulle missa det. DN:s sportkrönikör satt väl som bäst och filade på ytterligare något upprop om någon obskyr skidtunnel, kanske i Kungsträdgården, avlönad eller självpåtagen lobbyist för Svenska Skidförbundet som han är. Journalister behöver förstås inte vara neutrala eller oberoende, men det underlättar om man vill ha någon trovärdighet i behåll.

Mer oroande är att friidrott.se inte har uppmärksammat Bannisters bortgång. Intresset för löpning står tyvärr inte högt i kurs på den redaktionen.

All annan media med självaktning världen över har förstås uppmärksammat Roger Bannisters bortgång.

Ett axplock:

Ney York Times

USA Today

ESPN

Time

TheTelegraph

TheSun

CNN

BBC

WashingtonPost

Al Jazeera

Bloomberg

TaipeiTimes

Times of Oman

Reuters

Hufvudstadsbladet (verkar dock ha förväxlat personerna på bilden)

etc. etc. etc.

Ge våra aktiva möjlighet att delta på Universiaden utan att behöva försaka SM

Förbundsårsmötet ligger några veckor bort och jag hade sagt att jag skulle puffa lite för den andra motionen som Hässelby Friidrott ligger bakom. Det handlar om den som avser Universiaden. Det är förmodligen den motion som har störst positiv effekt för våra elitaktiva. Att inte behöva välja mellan SM och Universiaden, utan att både kunna delta på SM och Universiaden, borde vara en självklarhet. Universiaden utgör en strålande möjlighet att skaffa erfarenhet av tävling, som på alla sätt liknar OS. Jag går inte in i detalj på det här, läs motionen och ett tidigare inlägg här.

Kvalgränser och SOK:s fyrkantiga uttagningsprinciper, gör det väldigt tufft för alla att ta sig dit. Ännu svårare för friidrottare på väg upp, som ännu inte nått sin karriärs peak. Många drömmer dock om att någon gång kunna kvalificera sig till OS och Universiaden är ett alldeles utmärkt steg på vägen. Att inte placera SM i kalendern så att det omöjliggör deltagande på Universiaden, vore en viktig signal från SFIF. Hittills har sådana signaler saknats helt. Vilken ypperlig möjlighet som Universiaden utgör för våra elitaktiva är något som SFIF valt att inte påtala med några stora bokstäver. Detta måste bli mycket bättre i framtiden. Man kan börja med att informera ordentligt om de deadlines som gäller för anmälan. Universiaden är inget man anmäler sig till veckan innan. Den initiala anmälan skall vara inne flera månader i förväg. Det vore också en signal från centralt håll om vilken lyckad kombination som idrott och studier kan vara. Något som inte hålles högt eller underlättas speciellt väl inom svensk idrott. Hur styvmoderligt SFIF behandlar Universiaden förstår man också om man letar efter resultaten från Taipei på friidrott.se. Man hittar den inte under ”Internationella mästerskap”, utan den är begravd under ”Övriga svenskar utomlands – ute”?! Att det var det största internationella mästerskapet 2017, verkar man inte ha reflekterat över. ”Signaler”, sa Bull.

För SM är det också viktigt att det inte krockar med Universiaden. Allt eftersom fler aktiva upptäcker vilken fantastisk tävling Universiaden är, och vilka möjligheter till erfarenhet av internationella mästerskap, som den innebär, kommer SM att tappa toppaktiva och SM förlorar på det. Sidoeffekten blir också att vi inte nödvändigtvis får ”rätt” svenska mästare, då bästa inte är på plats.

Gör våra aktiva en stor tjänst, genom att stödja motionen på förbundsårsmötet-

Dubbelseger för Joel på Sun Belt Conference-mästerskapen

Joel Durén försvarade sina två vinster från fjolårets Sun Belt-conferencemästerskap i Birmingham, Alabama. Två mycket övertygande lopp, där han efter snabba avslutningar till slut var helt ohotad i mål, både på 3 000m och majlen. På majlen räckte löpningen också till nytt PR, 4.09,78, endast några futtiga hundradelar från klubbkompisen Emil Blombergs mästerskapsrekord. På 3 000m, 8.20,17, saknades 19 hundradelar till PR. Att det fanns mer tidsmässigt såg tydligt ut. Joel sprang väldigt övertygande även i fjolårets mästerskap inomhus, men fick inte till det ordentligt utomhus. Ny möjlighet i år.

För Erik Martinsson blev det en andra plats på 800m och en tredje på 400m. Hässelbys Astrid Rosvall hade en lite jobbigare tävling i år jämfört med förra året, då hon vann 800m och var tvåa på majlen. I år avslutade hon med en tredje plats på 800m efter att ha kommit femma på majlen.

Resultat

Joel Durén vinner 3 000m på Sun Belt-conference-inomhus 

Motion till Svenska Friidrottsförbundets årsmöte – Terräng-SM 3.0

24-25 mars genomförs Svenska Friidrottsförbundets årsmöte. Inte så många som kommer att märka av det. Inte så konstigt, eftersom att det normalt sett inte händer något speciellt. Lite som att se asfalt rinna. Klubbar och distrikt letar fram de mest konservativt lagda att skicka, för att säkerställa att tingens ordning förblir som den alltid har varit. Jämförelsevis skulle Påven upplevas som en frisk västanvind, i det närmaste en rebell. Hursomhelst, skam den som ger sig. Hässelby Friidrott har lämnat in två motioner. Jag börjar med den rörande Terräng-SM. 

Terräng-SM står och stampar och utvecklingen har inte varit gynnsam. Arrangemanget behöver moderniseras för att nå den nivå som tävlingen förtjänar. Det beror inte på att arrangörerna inte har gjort vad de kunnat, utan snarare på att förutsättningarna inte är tillräckligt bra. Detta har bl.a. lett till

Meraf Bahta - Svensk Mästare, 2017

att vissa tävlingsklasser är alldeles för små och lagtävlingarna ställs regelmässigt in eller har en omfattning som inte kan kallas tävling. Krasst räcker det att sätta ihop ett lag och ta sig runt för att få medalj. Framförallt lagtävlingen gynnas av stora startfält, men även den individuella tävlingen blir bättre för de aktiva om de har fler att tävla mot. Med de deltagare vi har idag nås detta genom att ha färre lopp. Färre lopp får vi genom att dels anpassa vårt mästerskap till det gängse formatet internationellt och i andra länder. Det innebär en sträcka för seniorerna istället för två, precis som på NM, EM och VM. Färre lopp får vi också genom att slå ihop loppen för vissa klasser. Inget dramatiskt, men det ger större startfält och därmed bättre lopp för alla inblandade. Lagtävlingarna får också bättre förutsättningar att i högre grad genomföras och genomföras på ett sätt där det i praktiken tävlas om medaljerna. I de länder där terränglöpningen blomstrar är lagtävlingsmomentet nyckeln till framgång. Den kunskapen finns även hos oss och det diskuteras, men i praktiken görs inget aktivt för att skapa grogrund för lagtävlingarnas utveckling. 

Tävlingen har sedan länge genomförts över två dagar, men så har det inte alltid varit. Anledningen till 2-dagarsformatet var i huvudsak att seniorerna tävlade på två distanser. Förändringen har gjort arrangemanget väldigt utdraget och minst sagt segt. Detta inte bara för aktiva, ledare och funktionärer, utan även för publiken. Publiken behandlas alltför ofta styvmoderligt inom svensk friidrott. Med de förändringar som föreslås kan arrangemanget avgöras under en dag och på kortare tid än den längre av nuvarande två dagar, med samma ställtider mellan loppen som idag. Vi får helt enkelt en fulladdad dag med tävlingar helt i publikens smak, samtidigt som vi får mycket bättre tävlingar för de aktiva, win-win. Som grädde på moset blir tävlingen mer lättarrangerad och till en lägre kostnad. Pengar som kan ses som en besparing eller en möjlighet att höja kvalitén på arrangemanget. För klubbarna blir det också billigare, en hotellnatt mindre om inte annat. Vidare kan många aktiva och ledare slippa ta ledigt från skola eller jobb under fredagen.

Survival of the fittest

Endagsformatet öppnar möjligheter för att göra något mer av tävlingshelgen. Varför inte utnyttja det faktum att en hög andel av Sveriges tävlingslöpare och tränare från medeldistans till maraton är på plats. Lördagen skulle kunna omfatta provlöpning av banan lördag eftermiddag och avslutas med en ”löparclinic” och middag lördag kväll öppen för alla. En bra möjlighet att nå ut med information till löparkollektivet och sprida nya kunskaper om träning, hantering av skador och mycket annat. Ett tillfälle för bra för att missa. Om så önskas skulle vi även under lördagen kunna ha ett observationslopp över 2 km (ett varv på banan) för dem som har ett intresse av att vara aktuella för EM:s mixedstafett, om den permanentas. Alltså inte något SM, utan ett lopp som går att kombinera med ett fullt fokus på  söndagens SM-lopp och en möjlighet för sådana som inte tänker sig att springa Terräng-SM.

Läs motionen i sin helhet och se till att bifalla motionen under årsmötet i Eskilstuna i mars.

Den som orkar kan också läsa ett långt inläggfrån förr, som bland mycket annat leder fram till de förändringar som aktuell motion omfattar. 

Nappe i ensamt majestät - Terräng-SM, 2017

------------------

”Det finns en särskild plats i helvetet där man visar allsvensk fotboll och Vinterstudion ackompanjerat av sportradiomusik.” – okänd tänkare