2023-års friidrottssäsong har nästan nått sin ända. Det kan
fortfarande dyka upp resultat, men jag vågar ändå göra en statistisk värdering
av högsta elitnivån. Jag tittar som tidigare på topp-150 i världen, alla
olympiska grenar plus halvmarathon.
Jag kommer visa på hur konkurrenssituationen inom grenarna
såg ut 2023, hur resultaten förhåller sig till säsongen innan, 2022, och
jämfört med genomtidernastatistiken. Jag kommer även att visa hur grenarnas
resultatspridning förhåller sig till varandra.
Det sammanslagna måttet består av summan av de relativa
avstånden mellan resultaten på plats 1 och 10, 1 och 100, 10 och 100, 1 och 150
samt 10 och 150. Ju lägre summerat mått desto tätare är grenens toppstatistik
och ju tuffare är konkurrensen inom grenen.
Jag tänkte ägna det här inlägget åt damerna och återkomma
med herrarnas.
Årets resultatspridning
Årets tuffaste gren var 100m tät följt av 800m. Grenarna
bytte plats jämfört med förra året. 2022 års placeringar redovisas i en egen
kolumn. Grön markerar en förbättrad placering än förra året, röd en försämrad
och gult en identisk placering som året innan. Till 400m på tredje plats är det
ett litet glapp. Från 3:e till plats 16 ligger grenarna i en någorlunda jämn
spridning. Till listans svagaste grenar på plats 17 till 21 är det sedan att
stort avstånd. Kolumnen ”2023 jmf 2022” visar summan av de relativa avstånden
mellan placeringarna 1, 10, 100 och 150 2023 mot 2022 för varje gren. Grön
cellfärg visar att resultaten har förbättrats i år jämfört med 2022.
Genom tiderna
Ett annat sätt att värdera säsongen är att jämföra den alla
tiders statistik. För det behöver vi titta på hur den aktuella
resultatspridningen ser ut baserat på all-time-data.
Den gren som 2023 ligger närmast sin genomtidernanivå är
maraton, precis som förra året. Förklaringen är den kraftiga resultatförbättringen
som grenen genomgår för tillfället. Inte långt efter kommer dock ett antal
grenar som också hade starka år historiskt, 100m, 1 500m, 200m, 100m häck
och 5 000m. Många av teknikgrenarna ligger långt från
genomtidernanivåerna. Konkurrensen är för svag för att vi ska kunna förvänta
oss att mer än ett fåtal årligen skall nå upp ens till 150:e placeringen på
AT-listan.
Jag återkommer med motsvarande genomgång av herrarnas 2023. Längre
fram kommer jag att göra min årliga analys av svensk friidrott och hur den
klarar sig jämfört med resten av världen.