2017-års bästa svenska friidrottare om resultaten får tala

Äntligen dags att presentera de svenska friidrottare som gjorde de bästa resultaten under fjolårssäsongen. Genomgången görs i flera steg och leder fram till en generisk världslista baserad på den mest konkurrensintensiva grenen. Konkurrensen bedöms utifrån den relativa spridningen av resultaten inom grenarna, på nivå 1, 10, 100 och 150 i världsstatistiken. När de bästa grenarna inom respektive område, Herrar-2017 och all-time samt Damer-2017 och all-time har identifierats, används de grenarnas statistik för att skapa generiska listor. Listorna består av par av placering och resultat på plats 1, 10, 50, 100, 150, 200, 300, 400 osv. så långt tillgänglig lista räcker. Då flera aktiva kan dela resultat används de resultat/placering som ligger närmast nämnda placeringar ovan. Utifrån detta har alla grenar räknats om så att spridningen av resultaten blir identisk med ”mastergrenarna”. Resultat mellan noderna i listan extrapoleras, ex. ett resultat som ligger mittemellan resultaten på plats 300 och 400 ger plats 350 på världslistan.

För alla svenska aktiva som finns med på topp-25 i Sverige-bästa på friidrott.se, har deras resultat i respektive gren omvandlats till en placering på världslistan, i den mån resultatet platsar på listan.

Det första steget leder till att 2017 är det 800m på herrsidan och 100m på damsidan som är de grenar som har den lägsta spridningen av resultaten och utgör riktgrenar för 2017-års listor. Genomtiderna är det 800m för båda könen som håller den högsta resultatdensiteten. De listorna som finns tillgängliga på iaaf.com är dock för korta för att fånga in speciellt många av de svenska resultaten under året. Jag har därför tagit 100m-listorna som är lite djupare. Det spelar inte så stor roll, så länge som alla resultat jämförs mot samma måttstock. Dessutom har jag inte fokuserat så mycket på all-time-statistiken. Med riktigt djupa listor, skulle det bli av större intresse. Som ni kommer att se är det bara en handfull resultat som kan skattas på de listorna.

Jag har också gjort summerade sammanställningar som visar vilka svenska grenar som är starkast ifht världsstatistiken.

Jag börjar med de resultat som ligger till grund för de generiska listorna.

Herrar				Damer
Plats-WL-2017	Res, 800m	Plats-WL-AT	Res, 100m	Plats-WL-2017	Res, 100m	Plats-WL-AT	Res, 100m
1	1.43,10	1	9,58	1	10,71	1	10,49
10	1.44,44	10	9,82	10	10,94	10	10,76
100	1.46,30	99	9,98	97	11,29	99	11,00
151	1.46,98	145	10,01	148	11,36	147	11,06
200	1.47,41	204	10,05	198	11,45	202	11,10
300	1.48,05	291	10,09	304	11,55	293	11,16
400	1.48,68	390	10,12	408	11,62	392	11,21
501	1.49,18	491	10,15	495	11,67	489	11,25
602	1.49,56	578	10,17	586	11,71	599	11,29
701	1.49,93	682	10,19	706	11,76	682	11,31
799	1.50,24	806	10,21	803	11,79	793	11,34
901	1.50,51	895	10,22	908	11,82	902	11,36
998	1.50,86	972	10,23	1005	11,85	988	11,38
1099	1.51,01	1114	10,24	1122	11,88	1112	11,41
1199	1.51,25	1196	10,26	1204	11,90	1195	11,43
1300	1.51,47	1307	10,27	1297	11,92	1296	11,45
1398	1.51,67	1400	10,28	1420	11,95	1396	11,47
1502	1.51,85	1516	10,29	1508	11,97	1515	11,49
1598	1.51,99	1626	10,30	1604	11,99	1583	11,50
1699	1.52,15			1711	12,01
1802	1.52,33			1821	12,03
1899	1.52,5			1875	12,04
2004	1.52,65			1985	12,06
2102	1.52,79			2100	12,08
2199	1.52,94			2219	12,10
2298	1.53,09			2326	12,12
2400	1.53,23			2380	12,13
2498	1.53,33			2507	12,15
2604	1.53,47			2617	12,17
2700	1.53,47			2689	12,18
2800	1.53,70			2809	12,20
2897	1.53,81			2881	12,21
3000	1.53,92			2961	12,22
3099	1.54,04			3108	12,24
3203	1.54,13			3204	12,25
3305	1.54,26			3291	12,26
3394	1.54,38			3368	12,27
3500	1.54,50			3520	12,29
3597	1.54,61			3599	12,30
3700	1.54,72
3799	1.54,84
3894	1.54,93
3972	1.55,00

Innan vi tittar på den svenska 25-bästalistan för herrar och damer tittar vi på summeringar för grenarna. Hur många i respektive gren tar sig in på världslistan och vilka grenar är starkast när man tittar på topp-3, topp-5 och topp-10.

Herrar

Rankingen sträcker sig till plats 3972 enligt underlaget ovan.

	Rankade	Orankade	Snitt topp-3	Snitt topp-5	Snitt topp-10
800m	25	0	260	361	630
100m	25	0	384	410	579
200m	25	0	538	666	969
1500m	24	1	702	853	1108
5000m	15	10	1471	1761	2143
400m	13	12	1160	1293	1824
400mH	11	14	839	1298	2274
110mH	9	16	1389	1646	-
10000m	7	18	1454	1906	-
3000mH	6	19	872	1259	-
Diskus	5	20	1278	2097	-
Längd	3	22	1165	-	-
Höjd	2	23	-	-	-
Stav	2	23	-	-	-
Mångkamp	2	9	-	-	-
Maraton	1	24	-	-	-
Tresteg	1	24	-	-	-
Kula	0	25	-	-	-
Slägga	0	25	-	-	-
Spjut	0	25	-	-	-
	176	310

Sammanställningen visar att för tre grenar platsar alla på den svenska topp-25-listan på den generiska världslistan och för tre grenar når ingen upp till det sista resultatet på världslistan. De högra kolumnerna visar snittplaceringen på världslistan för topp-3, topp-5 och topp-10 där tillräckligt antal finns. 800m är vår bästa gren resultatmässigt för topp-3 och topp-5, men när 10 aktiva räknas är 100m starkast.

Damer

Rankingen sträcker sig till plats 3599 enligt underlaget ovan.

	Rankade	Orankade	Snitt topp-3	Snitt topp-5	Snitt topp-10
100m	25	0	415	522	711
200m	25	0	676	777	1005
800m	22	3	101	166	497
400m	15	10	481	995	1730
1500m	14	11	86	172	535
100mH	9	16	801	1301	-
Höjd	8	17	219	574	-
Längd	6	19	726	1440	-
5000m	4	21	1155	-	-
400mH	4	21	1194	-	-
Tresteg	4	21	1578	-	-
Stav	3	22	152	-	-
Maraton	3	22	2746	-	-
10000m	2	23	-	-	-
3000mH	2	15	-	-	-
Kula	1	24	-	-	-
Spjut	1	24	-	-	-
Diskus	0	25	-	-	-
Slägga	0	25	-	-	-
Mångkamp	0	17	-	-	-
	148	336

Sammanställning visar att alla 100- och 200m-damer kommer in på listan och att 3 grenar inte har någon på listan. När det gäller bästa gren är det väldigt jämnt mellan 800m och 1500m. 1500m är något starkare taget topp-3, men 800m passerar knappt på nivå 5 och 10. Färre damer tar sig in på världslistan, 148 mot 176, men damernas lista är kortare än herrarnas. Om man tittar på samma nivå för herrarna, till placering 3599, blir siffran 168 herrar mot 148 damer.

Ytterligare ett sätt att visualisera konkurrensen inom respektive gren utgående från den generiska världslistan är att titta på vilken placering en given placering inom en gren motsvarar på den allomfattande listan. I tabellen nedan har jag lagt ut vad plats 10 respektive 100 motsvarar för alla grenar på herrsidan.

Herrar	plats 10	=plac	plats 100	=plac
01-100m	9,95	11	10,16	128
02-200m	20,01	9	20,49	142
03-400m	44,48	44	45,65	276
04-800m	1.44,44	10	1.46,30	100
05-1 500m	3,32,66	37	3.37,91	229
06-5 000m	13.08,16	28	13.26,55	184
07-10 000m	27.08,94	9	28.13,13	365
08-Marathon	2.05,39	38	2.09,10	356
09-3 000mH	8.11,82	54	8.32,00	634
10-110mH	13,15	42	13,65	484
11-400mH	48,40	10	49,88	228
12-Längd	8,30	198	7,92	1916
13-Tresteg	17,25	321	16,38	2988
14-Höjd	2,31	161	2,22	1260
15-Stav	5,80	123	5,50	1839
16-Kula	21,65	262	19,39	>3972
17-Diskus	66,52	867	60,31	>3972
18-Slägga	77,72	930	70,89	>3972
19-Spjut	87,97	929	77,49	>3972
20-Mångkamp	8345	334	7616	>3972

">3972" innebär att resultatet ligger utanför listan.

Samma uppställning, baserat på den generiska världslistan, 2017 för damer.

Damer	10	=plac	100	=plac
01-100m	10,94	10	11,29	97
02-200m	22,39	29	23,02	122
03-400m	50,14	7	52,15	99
04-800m	1.58,01	16	2.02,19	142
05-1 500m	4.00,52	13	4.09,27	141
06-5 000m	14.39,33	36	15.30,28	531
07-10 000m	31.11,86	174	32.37,52	1332
08-Marathon	2.20,59	4	2.28,14	172
09-3 000mH	9.13,25	55	9.52,89	1289
10-100mH	12,61	24	13,13	199
11-400mH	54,29	36	57,03	383
12-Längd	6,79	83	6,47	777
13-Tresteg	14,40	55	13,53	912
14-Höjd	1,95	103	1,85	1226
15-Stav	4,73	53	4,30	2861
16-Kula	18,86	172	16,78	>3599
17-Diskus	64,56	926	55,93	>3599
18-Slägga	74,56	1133	64,91	>3599
19-Spjut	65,37	75	56,20	>3599
20-Mångkamp	6421	512	5687	>3599

">3599" innebär att resultatet inte räcker till en plats på listan

Den ultimata svenska 25-bästa-listan

Herrar

	Resultat	Gren	Namn	F-år	Klubb	WL-plac-2017	WL-plac-AT
1	71,29	Diskus	Daniel Ståhl	1992	Spårvägen	1	81
2	5,9	Stav	Armand Duplantis	1999	Upsala	29	89
3	1,45,13	800m	Andreas Kramer	1997	Sävedalen	43	100
4	3,36,60	1500m	Kalle Berglund	1996	Spårvägen	149	254
5	8,3	Längd	Michel Tornéus	1986	Hammarby	198	-
6	50,05	400mH	Isak Andersson	1996	Upsala	285	1154
7	10,31	100m	Henrik Larsson	1999	IF Göta	331	-
8	1,48,44	800m	Joakim Andersson	1992	Trelleborg	362	1570
9	1,48,53	800m	Erik Martinsson	1996	Gefle	376	-
10	10,34	100m	Austin Hamilton	1997	Malmö	381	-
11	20,87	200m	Felix Svensson	1997	Mölndal	432	-
12	10,37	100m	Dennis Leal	1994	Spårvägen	439	-
13	10,37	100m	Odain Rose	1992	Thorengruppen	439	-
14	10,38	100m	Tony Darkwah	1986	Hammarby	460	-
15	8,28,86	3000mH	Napoleon Solomon	1994	Tureberg	466	1544
16	1,49,03	800m	Elmar Engholm	1992	Hässelby	471	-
	20,94	200m	Henrik Larsson	1999	IF Göta	507	-
17	10,41	100m	Tom Kling-Baptiste	1990	Huddinge	531	-
18	1,49,38	800m	Johan Eriksson	1988	Tureberg	554	-
19	10,42	100m	Sulayman Bah	1986	Ullevi	559	-
20	8,32,27	3000mH	Emil Blomberg	1992	Hässelby	649	-
21	21,06	200m	Emil von Barth	1996	Ullevi	674	-
22	1,49,83	800m	Mattias Ohlsson	1994	Heleneholm	674	-
	10,47	100m	Emil von Barth	1996	Ullevi	699	-
23	1,49,95	800m	Gustav Berlin	1995	Akele	707	-
24	1,50,01	800m	Andreas Almgren	1995	Tureberg	726	-
25	13,48,07	5000m	*Amanuel Gergis	1996	Tureberg	763	-

Damer

	Resultat	Gren	Namn	F-år	Klubb	WL-plac-2017	WL-AT-plac
1	4.00,49	1500m	Meraf Bahta	1989	Hälle	12	86
2	1.58,77	800m	Lovisa Lindh	1991	Ullevi	33	98
3	4,71	Stav	Michaela Meijer	1993	Örgryte	64	504
4	2.00,43	800m	Hanna Hermansson	1989	Tureberg	72	281
5	4,65	Stav	Angelica Bengtsson	1993	Hässelby	99	1072
6	4.08,47	1500m	Linn Nilsson	1990	Hälle	114	752
	4.09,03	1500m	Lovisa Lindh	1991	Ullevi	133	872
7	6,72	Längd	Khaddi Sagnia	1994	Ullevi	139	-
8	1,94	Höjd	Sofie Skoog	1990	IF Göta	145	590
9	1,94	Höjd	Erika Kinsey	1988	Trångsviken	145	590
	31.13,06	10000m	Meraf Bahta	1989	Hälle	178	331
10	2.03,25	800m	Anna Silvander	1993	Lidingö	198	1125
11	15.14,17	5000m	Sarah Lahti	1995	Hässelby	234	535
12	4.12,51	1500m	Isabella Andersson	1997	Tureberg	248	-
	2.03,79	800m	Linn Nilsson	1990	Hälle	252	1362
	2.04,02	800m	Isabella Andersson	1997	Tureberg	274	1483
13	4,55	Stav	Lisa Gunnarsson	1999	Hässelby	292	-
14	2.04,26	800m	Sofia Öberg	1990	Lidingö	298	-
15	13,24	100mH	Elin Westerlund	1990	Spårvägen	301	1005
	2.04,41	800m	Meraf Bahta	1989	Hälle	316	-
16	53,44	400m	Lisa Duffy	1993	Hässelby	336	-
	4.14,39	1500m	Sofia Öberg	1990	Lidingö	353	-
17	1,9	Höjd	Maja Nilsson	1999	Motala	368	-
18	1,9	Höjd	Bianca Salming	1998	Tureberg	368	-
19	11,61	100m	Elin Östlund	1991	Örebro	393	-
20	53,66	400m	Matilda Hellqvist	1993	Ullevi	407	-
21	11,62	100m	Malin Ström	1986	Bollnäs	408	-
	23,63	200m	Elin Östlund	1991	Örebro	417	-
22	4.15,33	1500m	Linn Söderholm	1996	Sävedalen	418	-
23	11,64	100m	Isabelle Eurenius	1989	Spårvägen	443	-
24	9.39,96	3000mH	Maria Larsson	1994	Örgryte	475	1149
	13,7	Tresteg	*Aina Griksaite	1994	Spårvägen	507	-
	2.05,75	800m	Linn Söderholm	1996	Sävedalen	524	-
25	6,52	Längd	Malin Marmbrandt	1985	Västerås	545	-

10-bästalistan – friidrott.se

Nedan friidrott.se:s 10-bästa lista kompletterad med aktivas placering på världslistorna 2017 och all-time.

					WL-2017	WL-AT
1	71,29	Diskus	Daniel Ståhl	Spårvägen	1	81
2	8,30	Längd	Michel Tornéus	Hammarby	198	-
3	4.00,49	1500m	Meraf Bahta	Hälle	12	86
4	5,9	Stav	Armand Duplantis	Upsala	29	89
5	4,65	Stav	Angelica Bengtsson	Hässelby	99	1072
6	1.58,77	800m	Lovisa Lindh	Ullevi	33	98
7	64,88	Diskus	Simon Pettersson	Upsala	2382	-
8	4,71	Stav	Michaela Meijer	Örgryte	64	504
9	1,45,13	800m	Andreas Kramer	Sävedalen	43	100
10	3,36,60	1500m	Kalle Berglund	Spårvägen	149	254

Svenska Friidrottsförbundet kväver alla försök till förändringar

Årets förbundsårsmöte visar med all önskvärd tydlighet SFIF:s rabiata motstånd till förändringar. Det nya verktyget stavas, SM-utredningen. På sitt sätt en favorit i repris. Ett tveeggat vapen. Under ett par år lyckades man trycka tillbaka alla förändringar genom att hänvisa till en kommande/pågående SM-utredning. En utredning som endast skrapade på ytan av de problem som finns inom vår idrott. Rent krasst ledde den till väldigt få förändringar om ens några! Nu har man vänt på svärdet och stoppar alla möjligheter till förändringar genom att hänvisa, återigen, till SM-utredningen! ”Jamen, nu har vi genomfört en SM-utredning, då kan vi inte genomföra några ytterligare förändringar. Vi måste ju invänta att förändringarna har införts.” Det kan verka logiskt vid en första anblick. Problemet är att argumentet används generellt vare sig förändringsförslagen gäller något som överhuvudtaget omfattades av SM-utredningen eller sådant som inte förändrades som ett resultat av SM-utredningen och således inte kräver något genomförande och tid för ny analys. SM-utredningen används som en våt filt, tung som av vatten från Rjukan, under vilken alla förändringsalternativ effektivt kvävs.

Tyvärr, hade jag inte möjlighet att närvara på årets möte. Jag har dock sett videon från behandlingen av motionerna och sett effekten av ovan beskrivna problematik. Jag stod bakom två av klubbens motioner och behandlingen, eller kanske man ska säga icke-behandlingen av dem var en tragedi. Redan i förbundsstyrelsens yttranden inför mötet hade de helt undvikit att överhuvudtaget analysera förslagen. Vilka fördelar och nackdelar finns med förslagen jämfört med dagens ordning? Och, vilka av konsekvenserna av respektive alternativ leder till den bästa vägen framåt. Det är väl ta mig f-n det minsta man kan begära! SFIF har en styrelse som får viss ersättning och man har ett kansli med anställda som avlönas. Att inför förbundsårsmötet seriöst behandla inkomna motioner är en del av uppdraget! I fallet med de två motioner som jag lagt tid, tanke och energi på har förbundsstyrelsen inte gjort sitt jobb! Istället har någon författat en allmänt hållet essä om SM-utredningen, yada, yada, yada. I praktiken identiska svar på två vitt skilda motioner. Man har lyckats med konststycket att inte överhuvudtaget beröra ämnet för någon av motionerna.

Vid ”behandlingen” på mötet fortsätter mörkläggningen genom att förbundsordförande tar mötesdeltagarna på en åktur genom SM-utredningen fjärran från ämnet. Universiaden och dess status i tävlingskalendern behandlades inte alls i SM-utredningen.

SM-utredningen har således inte haft med Universiaden-motionen att göra. Vidare börjar han tjata om hur många SM-tävlingar det finns och hur få helgerna är för dem. Motion handlar dock bara om en av dem SM (Stora-). Problematiken kring övriga SM-tävlingar är i relation till motionen en icke-fråga. Hela frågan avfärdas med administrativa/byråkratiska argument med mycket svag koppling till motionen. Det centrala i motionen, DE AKTIVAS BÄSTA, berörs inte med ett enda ord! Detta är kanske pudelns kärna. SFIF agerar inte för de aktivas bästa, de har en annan agenda.

Läs motionen! Läs yttrandet! Läs tidigare inlägg.

Vän av ordning kan konstatera att SM-utredningens kalenderprinciper redan har säkrat att SM inte krockar med Universiaden:

…

”Friidrotts-SM ska antingen ligga två veckor före sommarens internationella mästerskap eller snart efter mästerskapet. Beroende på om det ligger tidigt eller sent i augusti. Ligger mästerskapet utanför augusti får det tas särskilda hänsyn till just det året.”

…

Problemet är att SFIF inte har fattat att Universiaden är ett internationellt mästerskap, vilket sommarens kalenderfiasko visade.

Terräng-SM behandlades i SM-utredningen. Konstigt vore ju annat. Utredningen handlade om huruvida tävlingen skulle delas i två och om den skulle avgöras på våren eller hösten. Motionen handlade inte alls om någon av de frågorna. SM-utredningen betydde krasst ingen förändring alls av Terräng-SM. I styrelsens yttrande behandlas ingenting av motionens innehåll, utan samma flummiga utläggning om SM-utredningen, klipp-o-klistra, levererades. Ingenting i motionen analyseras eller kommenteras. Under mötet lurar förbundsordförande bort alla med en snyftare om att man hade lagt sååå mycket energi på Terräng-SM under lång tid. Det må så vara, men innehållet i motionen hade man i själva verket inte behandlat alls! Energin har inte räckt till ens minsta kommentar. Att inga ändringar ska kunna genomföras p.g.a. att beslutade ändringar ska kunna införas och testas saknar all relevans. Ingen ändring har införts sedan 2013, då tävlingen flyttades till hösten. Vilken fint! Man kan inte på fullt allvar mena att uppenbara problem med Terräng-SM inte kan åtgärdas förrän andra ändringar i helt orelaterade tävlingsarrangemang har införts och testats!? Snacka om reaktionärt tänkesätt! Är det möjligt eller är man bara slöa och inte orkar göra sitt jobb och behandla förändringsförslag seriöst? Jag vet inte vad som är värst, pest eller kolera? Resultatet blev hursomhelst att motionen inte fick en seriös behandling. Inget av motiven för förslaget berördes. Inget sas om på vilket sätt dagens ordning är bättre än den föreslagna. Alltså sådant som borde ligga till grund för ett beslut.

Mossigheten i delar (stora delar?) av svensk friidrott förstärktes av förbundsordförandes eget förhållande till Terräng-SM. Han verkar ha missat flera generationer av utveckling inom löpningen. Hans erfarenhet ligger 35-40 år bakåt i tiden. Inget inom friidrotten har utvecklats som medel- och långdistanslöpningen sedan dess. Flertalet övriga grenar står och stampar, medan löpning formligen har genomgått en revolution. I de länder som leder utvecklingen har terränglöpningen en central roll, länder som USA, Kenya, England, Spanien, Etiopien för att nämna några. Och det är inte 4 km (”korta banan”, som generellt inte finns) som är nyckeln, utan många medeldistanslöpare springer 10 km i terräng. Den typen av löpare (800m- såväl som 1500m-löppare) med hög aerob och anaerob kapacitet har tagit täten i förflyttningen. Det är förlegat att tro att 4km-terräng måste finnas för medeldistansarnas skull. I själva verket kan det mycket väl vara en björntjänst. Får vi fler medeldistanslöpare, som kan hantera 10 km i terräng, får vi också fler löpare med förutsättningar att utvecklas vidare. Att den längre sträckan, 10 km också sammanfaller med vad vi tävlar på internationellt är en bonus.

Kan det vara så att SFIF:s ordförande avsiktligt för förbundsårsmötets delegater bakom ljuset, genom att antyda att motionens förslag redan hade utretts inom ramen för SM-utredningen och att det redan fanns förändringar som var på väg att införas och behövde utvärderas och analyseras? Når det i själva verket inte hänt något på många år? Är det rimligt att Svensk Friidrott har en styrelse som inte behandlar innehållet i inkomna motioner och således inte genomför ens basala delar av sitt uppdrag? Nej, det är inte rimligt! Förändringsförslag måste analyseras och vägas mot den existerande ordningen och vägen framåt baseras på de slutsatser som dras. Att medvetet motarbeta alla förändringsinitiativ skadar vår idrott. Tyvärr, är det där vi står idag. Nya nej-sägare skolas med jämna intervall in i styrelsen och nödvändiga förändringar dödas effektivt i sina lindor. Vår idrott kvävs sakta men säkert. Den kompakta muren av gubbar och tanter i SFIF:s styrelse borgar för det. Den totala avsaknaden av respekt som icke-behandlingen av inlämnade motioner visades var en föreningsdemokratisk skam.

Det avgörande problemet är enkelt, men djupt oroande. Svensk Friidrott har en förbundsstyrelse som INTE BRYR SIG. Det är uppenbart att Terräng-SM i sin nuvarande skepnad lider av stora brister och i många delar inte fungerar. Tävlingen tänder inte på alla cylindrar. De viktigaste komponenterna som krävs för framgångsrika terrängmästerskap saknas, volym och lagtävlingar. I de geografier där terränglöpningen blomstrar och utgör en turbomotor för löpningens utveckling är det just lagtävlingarna som är förklaringen. Lagtävlingarna driver upp volymen och därmed konkurrensen, vilket göder intresset. I terräng-SM senast saknades lagtävlingar i fyra (av 12) klasser helt, i två  deltog endast 2 lag, ytterligare tre deltog endast 4 lag. I de viktiga instegsklasserna F15 och P15 har det bara förekommit lagtävlingar en gång på de senaste 7 åren, respektive 3-4 ggr (beroende på hur man räknar, 2 lag är inte mycket till tävling). F16-17 har inte haft några lagtävlingar de senaste två åren. (Livskraftigast verkar för närvarande veteranklasserna vara, bl.a. för att man försöker köra färre starter, vilket ger större, mer fungerande startfält.) SFIF bryr sig inte alls, man orkar inte ens utvärdera förändringsförslag, vars syfte är att åtgärda problemen.

Att sitta i SFIF:s styrelse kan inte vara en skyddad verkstad som ledare efter lång och trogen tjänst kan sitta av tiden i. SFIF:s styrelse ska leda utvecklingen av vår sport. Ingen borde bry sig mer. Vill man bara sitta av tiden och mata duvor, får man hitta något annat uppdrag. Jag kommer inte att vila förrän förståelsen för vad styrelsens uppdrag innebär finns inom rörelsen. Årsmötets delegater kan inte sitta av förbundsårsmötet som gapande fiskar. Styrelseledamöter som inte gör sitt jobb ska bort. Ställ styrelsen till svars! Sådant som inte fungerar i vår idrott måste åtgärdas. Utrymmet för reformer måste ökas. Vi kan inte låta en handlingsförlamad förbundsstyrelse kväva vår idrott.

Läs Terräng-SM-motionen! Läs yttrandet! Läs tidigare inlägg.