Det statistiska friidrottsåret i världen – 2016 - del 2

Dags för analysen av världskonkurrensen inom friidrottens grenar 2016. Analysen som endast baseras på nivån på resultat, inte placeringar. Den enda rättvisande möjligheten att jämföra prestationer inom vår idrott. En unik möjlighet som är inte möjlig i speciellt många idrotter, då antingen idrottens karaktär förhindrar det, eller att utbredningen av idrotten inte ger tillräcklig djup och bredd för ett rättvisande statistiskt underlag. De jämförelser som ofta görs inom vår idrott mellan aktiva tar aldrig någon seriös hänsyn till det. Placeringar i mästerskap, stortävlingar och placeringar på världslistor jämförs rakt av 1 till 1. All tillgänglig statistik visar att detta är kvalificerad galenskap. friidrott.se:s årsbästalista, 10-bästalistan, är ett varnande exempel.

Underlag för min jämförelse är de faktiska resultaten och deras spridning. Täthetsgraden mellan resultaten skiljer sig högst avsevärt och är en indikation på grenens konkurrenssituation. För att kunna jämföra resultat måste grenarnas resultatspridning harmoniseras. I praktiken innebär det att resultatspridningen i alla grenar modelleras efter den resultatmässigt tuffaste grenen. För högre stabilitet i jämförelsen görs analysen både mot aktuellt år och världslistan genom tiderna. Jag har valt att använda resultaten för plats 1, 10, 100 och 150 som mätvärden. De relativa avstånden mellan placeringarna, 1-10, 1-100, 10-100, 1-150 och 10-150.

Analysen visar att på herrsidan 2016 var det en tuff fight mellan 5 000m och 100m, med knapp fördel för 5 000m. 5 000 avancerar från fjärde plats 2015 och 100m från tredje till andra. De passerar fjolårets toppgrenar 800m och marathon. Förändringarna visas med färgmarkeringar. I flera grenar är avståndet mellan 1 och 10 plats väsentligt större än mellan 1 och 150 för andra grenar. Inget konstigt, det är precis vad konkurrens gör med idrottsliga resultat. Att inte ta hänsyn till detta när prestationer ska jämföras är på en ”forskningsnivå” som inte ens Karolinska Institutet skulle godkänna.

	Herrar	1-10	1-100	10-100	1-150	10-150	Komb
1	5 000m (+3)	0,50%	3,18%	2,67%	4,02%	3,50%	13,87%
2	100m (+1)	1,33%	3,47%	2,11%	4,18%	2,82%	13,91%
3	200m (+2)	1,11%	3,60%	2,45%	4,20%	3,06%	14,43%
4	800m (-3)	1,37%	4,20%	2,79%	4,77%	3,35%	16,48%
5	1 500m (+5)	1,42%	4,24%	2,78%	4,84%	3,37%	16,65%
6	400mH (+2)	1,59%	4,50%	2,87%	5,57%	3,92%	18,45%
7	10 000m	0,90%	4,58%	3,64%	5,70%	4,76%	19,58%
8	110mH (+1)	1,69%	4,85%	3,11%	5,93%	4,17%	19,75%
9	Marathon (-7)	1,87%	5,23%	3,30%	6,26%	4,31%	20,96%
10	400m (-4)	3,32%	6,23%	2,81%	6,81%	3,37%	22,55%
11	3 000mH (+1)	2,19%	6,77%	4,48%	7,59%	5,28%	26,32%
12	Höjd (-1)	2,92%	7,08%	4,29%	8,33%	5,58%	28,20%
13	Längd	3,15%	7,69%	4,69%	8,74%	5,78%	30,05%
14	Tresteg	3,98%	7,84%	4,02%	9,07%	5,31%	30,21%
15	Stav	4,64%	8,79%	4,35%	10,45%	6,09%	34,32%
16	Diskus	2,27%	10,75%	8,68%	13,72%	11,72%	47,15%
17	Kula	5,82%	13,28%	7,92%	15,85%	10,66%	53,52%
18	Slägga (+1)	5,78%	13,51%	8,20%	16,10%	10,95%	54,55%
19	Spjut (+1)	5,06%	14,23%	9,66%	16,62%	12,17%	57,74%
20	Mångkamp (-2)	5,40%	14,31%	9,43%	17,05%	12,31%	58,50%

På damsidan skiljer 4 grenar ut sig i toppen, 100, 800, 400 och 200m, med 100m med marginal bäst 2016. 100m tar över toppranking som 800m med bred marginal belade 2015. 

	Damer	1-10	1-100	10-100	1-150	10-150	Komb
1	100m (+1)	1,87%	5,33%	3,46%	6,17%	4,30%	21,12%
2	800m (-1)	2,60%	5,66%	3,05%	6,44%	3,83%	21,58%
3	400m (+1)	1,64%	5,44%	3,80%	6,19%	4,55%	21,62%
4	200m (+2)	2,20%	5,60%	3,40%	6,38%	4,18%	21,76%
5	1 500m (+5)	2,11%	5,98%	3,87%	7,07%	4,97%	23,99%
6	Marathon (-1)	2,14%	6,59%	4,36%	7,95%	5,69%	26,72%
7	100mH	3,52%	7,21%	3,69%	8,52%	5,00%	27,95%
8	Höjd (+1)	1,99%	7,46%	5,47%	8,96%	7,11%	30,99%
9	400mH (-1)	2,40%	7,58%	5,18%	9,13%	6,73%	31,03%
10	5 000m (+1)	3,09%	8,82%	5,56%	9,98%	6,68%	34,13%
11	3 000mH (+1)	4,89%	10,15%	5,01%	11,90%	6,68%	38,63%
12	10 000m (-9)	4,54%	10,66%	5,85%	12,45%	7,57%	41,07%
13	Tresteg (+1)	4,02%	10,55%	6,53%	11,87%	8,17%	41,13%
14	Längd (-1)	5,88%	11,08%	5,20%	12,72%	7,27%	42,15%
15	Stav	4,40%	14,00%	9,60%	15,60%	11,72%	55,32%
16	Mångkamp	5,17%	15,86%	10,69%	18,30%	13,84%	63,86%
17	Spjut	3,21%	16,51%	13,30%	19,51%	16,84%	69,37%
18	Kula (+1)	7,37%	18,08%	10,71%	20,99%	14,70%	71,85%
19	Slägga (-1)	11,92%	20,74%	8,82%	23,84%	13,53%	78,85%
20	Diskus	8,10%	19,94%	11,84%	23,21%	16,44%	79,52%

Om jag övergår till spridningen för statistiken genom tiderna sker normalt sett inte några större förändringar, ordningen mellan grenarna på herrsidan är identisk och 800m behåller topplatsen sedan tidigare.

	All-time-Herrar	1-10	1-100	10-100	1-150	10-150	Komb
1	800m	1,55%	2,88%	1,32%	3,22%	1,65%	10,62%
2	Marathon	0,84%	2,83%	1,98%	3,19%	2,33%	11,16%
3	1 500m	1,36%	2,89%	1,51%	3,50%	2,10%	11,36%
4	5 000m	1,51%	3,07%	1,54%	3,58%	2,05%	11,75%
5	400m	1,93%	3,63%	1,66%	3,95%	1,98%	13,15%
6	10 000m	1,35%	3,58%	2,20%	4,12%	2,74%	13,98%
7	400mH	1,11%	3,59%	2,45%	4,06%	2,92%	14,13%
8	110mH	1,09%	3,59%	2,47%	4,22%	3,09%	14,47%
9	100m	2,71%	4,18%	1,42%	4,59%	1,83%	14,73%
10	3 000mH	1,01%	3,89%	2,85%	4,53%	3,48%	15,75%
11	200m	2,76%	4,74%	1,93%	5,11%	2,28%	16,82%
12	Höjd	2,04%	4,90%	2,92%	5,31%	3,33%	18,49%
13	Tresteg	2,13%	4,92%	2,85%	5,63%	3,58%	19,11%
14	Stav	2,12%	5,54%	3,49%	6,35%	4,33%	21,83%
15	Längd	3,24%	6,93%	3,81%	7,60%	4,50%	26,08%
16	Mångkamp	2,80%	7,62%	4,96%	8,73%	6,11%	30,22%
17	Slägga	3,24%	7,68%	4,59%	9,34%	6,30%	31,15%
18	Kula	2,60%	8,30%	5,86%	9,43%	7,02%	33,21%
19	Diskus	3,81%	9,29%	5,70%	10,69%	7,16%	36,64%
20	Spjut	7,30%	13,86%	7,08%	15,21%	8,53%	51,98%

På damsidan sker endast några mindre förändringar sedan situationen efter 2015-års säsong, och 800m behåller toppositionen. 

	All-time-Damer	1-10	1-100	10-100	1-150	10-150	Komb
1	800m	1,75%	3,68%	1,93%	4,21%	2,46%	14,04%
2	100mH	1,31%	3,85%	2,54%	4,59%	3,28%	15,57%
3	1 500m	1,81%	4,29%	2,48%	4,82%	3,02%	16,42%
4	400mH	0,86%	4,07%	3,21%	4,97%	4,11%	17,21%
5	5 000m (+1)	2,03%	4,30%	2,23%	5,55%	3,46%	17,58%
6	200m (-1)	1,78%	4,59%	2,81%	5,25%	3,47%	17,90%
7	100m	2,57%	4,96%	2,38%	5,43%	2,86%	18,21%
8	400m	3,05%	5,40%	2,35%	6,24%	3,19%	20,23%
9	Marathon (+1)	3,09%	5,93%	2,76%	6,65%	3,45%	21,88%
10	Höjd (+1)	1,91%	5,74%	3,83%	6,70%	4,88%	23,06%
11	10 000m	2,66%	6,34%	3,59%	6,92%	4,16%	23,67%
12	3 000mH	3,04%	7,00%	3,84%	8,10%	4,90%	26,87%
13	Tresteg	1,94%	6,84%	4,90%	7,87%	6,05%	27,60%
14	Längd	2,79%	7,85%	5,05%	8,78%	6,16%	30,62%
15	Stav	4,55%	10,87%	6,32%	12,06%	7,87%	41,66%
16	Mångkamp	5,64%	11,91%	6,27%	13,30%	8,13%	45,24%
17	Diskus (+1)	5,05%	14,06%	9,01%	15,36%	10,86%	54,35%
18	Kula (+1)	4,29%	13,04%	8,75%	16,04%	12,28%	54,39%
19	Spjut (+1)	6,60%	14,10%	7,50%	16,21%	10,29%	54,71%
20	Slägga (-3)	7,41%	15,06%	7,65%	16,99%	10,35%	57,47%

Nästa steg blir att med detta underlag ranka de svenska toppresultaten från 2016, något som jag tänkte ägna nästa inlägg åt. Nytt för denna gång är att jag kommer att använda tilastopajas djupa världsstatistik, 5 000+ aktiva djup, till att se var i världsstatistiken de svenska resultaten skulle ligga om spridningen av resultaten var identisk för alla grenar.  

Det statistiska friidrottsåret i världen – 2016 - del 1

Traditionsenligt har jag tittat på friidrottsåret i världen ur ett statistiskt perspektiv. Det finns flera vinklar att betrakta det ur. Det kommer fler inlägg. I detta tittar jag på grenarna och deras konkurrenskraft jämfört med föregående år och genom tiderna.

Jag jämför resultat på nivå 1,10, 100 och 150 för 2016 med motsvarande resultat för 2015 och ”all-time”, källa tilastopaja.net. 2016 var som bekant ett OS-år, vilket brukar vara gynnsamt för vissa grenar, dock inte alla. Många vill kvalificera sig till OS, samtidigt som deltagandet på övriga stora galor, tex. Diamond Leugue, kan ransoneras något bland dem som tillhör den yppersta toppen. På löpsidan kan det innebära färre seriösa ”världsrekordförsök” och de goda resultat som kan uppnås även bakom toppnamnet i de loppen. De mer rena resultatgrenarna, alltså där sk. taktik spelar en mindre roll brukar generellt visa förbättrade resultat. Ingen regel utan undantag dock.

Sammanställning på herrsidan visar att diskus var den gren som var bäst ifht 2015. Grönt symboliserar att grenen på angiven nivå var bättre 2016 än 2015 och rött visar på motsatsen. Med några undantag var grenarna generellt bättre 2016 på nivå 100 och 150. Toppresultatet var dock ofta sämre.

Män - Världsstatistik - 2016 jämfört med 2015

Samma uppställning på damsidan visar en övervägande grön karta, där 10 000m var klart bästa gren jämfört med 2015 mycket pga. världsrekordet i Rio tillsammans med även en stark topp-10-nivå. Även damernas hinderrekord påverkar damernas hinder positivt. Längst ner ligger damernas höjd, som gått lite kräftgång på senare år och inte ännu vänt. 1 500m påverkas av att ingen riktigt kunde motsvara Dibabas 3.50-lopp från föregående säsong och på maratonsidan gör satsningar på OS-loppet att färre springer de traditionellt snabba marorna på vår och höst.

Kvinnor - Världsstatistik - 2016 jämfört med 2015

En bättre analys huruvida årets säsong på grennivå var stark fås om vi istället tittar på hur grenarnas årslistor står sig mot all-time-statistiken. Ett statistiskt totalt nollresultat är förstås omöjligt, då det skulle innebära att årets statistik skulle vara i stort sett identisk med de 150-bästa resultaten genomtiderna. Närmast kommer 400m, där van Niekerks världsrekord förstås ger ett nollresultat på nivå 1, men även totalt sett är grenen starkast, mycket knappt före maraton och 100m. Generellt presterar all sprint och löpning närmare sina historiska absoluta toppresultat. Sedan är det ett mindre skutt till alla hoppgrenar och ett större gap till mångkamp och kast. Vad det beror på tål att fundera på. Några skulle säga att all-time-listan är infekterad av mer omfattande doping historiskt. Är det hela förklaringen? Finns det fler förklaringar?

Hur konkurrenssituationen inom grenarna ifht andra grenar återkommer jag till i ett senare inlägg.

Män - Världsstatistik - 2016 jämfört med all-time

Bilden för kvinnor skiljer sig något åt gentemot herrarnas. Det finns flera ”yngre” och mycket "yngre" grenar, vars all-time-statistik, ännu inte är lika stark som övrigas. Exempel på detta är toppande gren, 3 000m hinder, andra exempel är stav, slägga, 5000m och 10 000m. Flera världsrekord och nära världsrekord hjälper upp dessa grenar, tillsammans med att även nivån längre ner i flera fall höjts år från år

Kvinnor - Världsstatistik - 2016 jämfört med all-time

I kommande inlägg, kommer jag att titta på spridningstal för resultaten inom grenarna, för att visa på konkurrenssituationen inom grenarna. Det kommer sedan att resultera i en ranking av svenska friidrottares toppresultat under 2016 mot en likvärdig världslista, dvs. mot den gren som 2016 har den högsta konkurrenssituationen. Slutligen tittar jag på vilken plats på en världslista, som extrapolerats fram från ”bästa” grens resultatspridning mellan plats 1, 10, 100, 150, 500 och 1 000, landets bästa friidrottare hamnar.

Den ryska paradoxen

Media verkar aldrig få nog av den s.k. statsunderstödda, ”institutionaliserade” ryska dopingen. Ingen verkar ha intresserat sig för att analysera den eventuella faktiska resultatpåverkan. Om den finns inom den ryska friidrotten måste den synas i statistiken. Om man förbättrar sina resultat, oberoende av orsak, så påverkar det statistiken positivt. Huvuddelen av de medaljer som ”dopingprogrammet” har lett till enligt informationen i media verkar vara i samband med vinter-OS. Vad som sker i vinter-OS intresserar mig föga, svårt att komma på något som jag bryr mig mindre om. Jag blir mer upprörd av filmningar i fotboll eller om grannen fuskar i Fia med knuff. Att doping förekommer inom t.ex. skidåkningen är kanske inte så konstigt. Konkurrensen inom skidåkningen är i det närmaste obefintlig, mindre befolkade delar av några länder i tomtens rike deltar, och dopingeffekterna kan räcka för att nå toppen. Inom friidrotten skulle inte skidornas toppåkare, även om de smorde in sig med johaugsalva dygnet runt, ha en chans. Almaz Ayana, Genzebe Dibaba, Mo Farah eller för den delen Meraf Bahta och Sarah Lahti skulle ha hunnit duscha innan de kom i mål.

Friidrotten har i en anda av populism ”agerat” mot Ryssland. Att missilerna mest har träffat ”civila mål”, aktiva som man helt saknar bevis för att de skulle vara dopade, verkar dock inte störa vare sig IAAF eller SFIF som helhjärtat stött åtgärderna. En rättsröta i kolossalformat, som saknar allt stöd i moderna rättsprinciper. Att man är oskyldig tills motsatsen bevisas och att individer inte utsätts för kollektiv bestraffning är två centrala rättsliga principer, som IAAF:s åtgärder bryter mot.

Hur ser då effekterna av ”dopingprogrammet” ut i verkligheten? Om medias uppgifter om en statsunderstödd och generell dopingfabrik stämmer och om det ska finnas någon som helst legitimitet för IAAF:s rättsvidriga åtgärder, borde effekterna på resultaten vara uppenbara och enkelt hittas i friidrottsstatistiken. Allt annat vore mycket oroväckande för IAAF och de som stödjer ”rysshatet”.  

Enligt medias uppgifter ska ”dopingfabriken” ha varit i funktion från 2011. Jag har tittat på rysk löpning i världsstatistiken från 2007, alltså några år före 2011, till 2015. 2016 är inte rättvisande, då rysk friidrott inte, pga. sanktionerna, hade möjlighet att delta internationellt. Det är ingen avancerad genomgång, men som sagt, med den höga svansföring som ”friidrottens” styrande organ har hållit i frågan, borde dopingpåverkan på de ryska resultaten ligga i öppen dager. Jag har titta på löpningens olympiska grenar och helt enkelt räknat den ryska penetrationen på listan på tre nivåer 10, 100 och 150. Löpningen är en bra värdemätare då konkurrensen, tillsammans med den på sprinterdistanserna, är högst och statistiken tillräckligt stabil år från år, för att en rysk dopingpåverkan måste synas. Längre ner på listan är inte heller intressant, då de aktiva på den nivån knappast har varit intressanta i ”dopingprogrammet”.

Resultatet av analysen visar att på den manliga sidan syns inga effekter alls. Det olympiska programmet innehåller 5 löpgrenar och Ryssland har på herrsidan inte direkt dominerat statistiken och hade på 10-nivån endast en löpare totalt på den nivån, i praktiken Borsyakovski på 800m. Under ”dopingeran” har man inte haft en endaste löpare på den nivån. På 100-nivån hade man tidigare 5-10 st totalt i årsstatistiken och den nivån har inte förändrats, om något så har man tappat trots ”dopinboosten”. Samma situation gäller för topp-150, där nivån är 15-20 löpare på årsbasis. 2015 då ”programmet” borde ha hunnit få full effekt, är tom. det sämsta under perioden.

På damsidan ligger de ryska toppåren helt klart innan det utpekade ”dopingprogrammet”. Periodens bästa år är 2008 och 2009. Då man som mest hade 16 tjejer på topp-10-listorna, 80 på top-100 och hela 116 på topp-150. Under det påtalade dopingprogrammets inverkan har den ryska damlöpningen totalhavererat, 2015 hade man 0 (noll) tjejer på topp-10-listorna, drygt en tredjedel, 33, på topp-100 och en halvering av topp-150-löpare, 54 st.

Den statistiska utvecklingen är kanske inget bevis för att omfattande doping inom den ryska friidrotten inte existerar, men att det skulle ske på en institutionaliserad, statsfinansierad nivå verkar helt utesluten. Om de nationsförbund som stödjer IAAF:s sanktioner, bl.a. SFIF, enbart såg till den egna konkurrenssituationen istf den etiska, moraliska aspekten skulle man snarare se den ryska ”dopingen” som något mycket positivt. ”Fortsätt så här, kan vi hjälpa till på något sätt.”

Med tanke på de rättsvidriga principer som sanktionerna bygger på tror jag inte att etik och moral är något som ligger speciellt högt på dagordningen inom friidrottens styrande organ. Effekterna av sanktionerna är mycket negativa och drabbar friidrotten som helhet hårt för lång tid framöver. Onödigt, då huvuddelen av de kända manipulationerna gäller andra idrotter. Friidrotten har alltid legat i framkant av dopingarbetet och deltagare i våra mästerskap och internationella tävlingar alltid riskerar att fastna i dopingtester, så också ryska deltagare. Dra inte alla idrotter över samma kam. Sanktionerna har devalverat de internationella arrangemangen, då ett av idrottens största länders aktiva inte deltar. Det mästerskap som gick under beteckningen EM i Amsterdam, var inget EM. När kontinentens största land inte deltar, kan det inte längre betecknas kontinentmästerskap. Det är synd om de som hade framgång i Amsterdam att tävlingen egentligen endast var ett låtsas-EM. Jag tror att historiens dom kommer att vara hård mot dem som äventyrat vår idrotts fortlevnad genom den rättsvidriga, kollektiva bestraffning av individuella idrottare som sanktionerna mot Ryssland innebär. IAAF och de som i en populistisk strävan stött deras sanktioner, SFIF bland dem, är inne på en farlig väg.

Antal ryska löpare på IAAF:s världslista på tre olika nivåer 2007-2015