Svenskt 25-bästa – 2024 och det olympiska justitiemordet

Dags för årets första 25-bästa baserat på våra aktivas uppnådda resultat. Alla resultat mäts mot samma måttstock med utgångspunkt från respektive grens världsrekord och 2023-års världsårsbästa. Måttstocken är en och samma grens resultatspridning, 2023. I damernas fall är det 100m som används. I praktiken innebär det att ju närmare ett resultat ligger världstoppens resultatnivå desto högre ranking. Man skulle kunna tänka sig att de som nu har tagits ut till OS ligger högt i listan. I några fall gäller det också, men för en majoritet av de uttagna stämmer det inte alls. De ligger långt från världstoppen! Nu går det inte att skicka alla som ligger nära världstoppen, eftersom mångas grenar har en konkurrenssituation som gör att deras ranking i grenen inte räcker till. Det finns dock de som har en hög svensk ranking och har en tillräckligt hög World Athletics ranking för att bli uttagna, men ändå inte tagits ut. Det mest flagranta exemplet på en sådan aktiv är Yolanda Ngarambe. Hon har en World Athletics ranking som ger plats 48. Det innebär att hon skulle varit nummer 6 av de 17 som har accepterats till OS via ranking! Vad har hon gjort för ont för att sidsteppas på detta sätt? Om man kastar någonting, verkar det inte spela någon som helst roll hur svagt resultatet är i jämförelse med världstoppen. De kastare och hoppare som tagits ut via ranking ligger längre ner bland dem som accepterats via World Athletics ranking i sina grenar än Yolanda. Detta trots den jämförelsevis mycket svaga standard som de grenarna håller i förhållande till 1500m. Behandlingen av Yolanda ska benämnas med vad det faktiskt handlar om, JUSTITIEMORD!

Damernas 25-bästa (per 10 juli-2024)

 Herrarnas 25-bästa (per 10 juli-2024)

Samma upplägg som för damerna. Här är det resultatspridningen inom herrarnas 800m som har använts som måttstock. Här har vi samma problem som för damerna när det gäller OS-uttagningarna. Aktiva som ligger långt från världstoppen resultatmässigt, men har klarat rankingkravet, tas ut medan andra som också har klarat rankingkravet och ligger närmare världstoppen inte har tagits ut. Här finns det också ett justitiemord begravt och det är den mycket omilda behandlingen av våra starka hinderlöpare. Vi har fyra löpare som skulle kunnat tas ut. De skulle bland de 19 som har accepterats till OS via ranking placera sig som 5, 7, 11 respektive 14. Ingen av dem har accepterats av SOK! SFIF skyller på SOK. Det kan de göra, då SOK har sista ordet. Så enkelt är det dock inte. Det handlar om pläderingar och prioriteringar av dem. SFIF har uppenbart pläderat hårdare för andra aktiva, trots att de idrottsliga prestationerna är svagare, se min 25-bästalista. Vi har varit med förr.

Andreas Almgren mot världen

 

Jag får ett intryck av att idrottssverige inte riktigt begriper storheten och nivån på Andreas Almgrens prestationer. Inget nytt i sig, svensk idrottsmedia har fullt upp med idrottare med brädlappar på fötterna som tävlar mot norrmän och några till. Synd dock att riktigt stora prestationer, som i Andreas fall, passerar förbi så jämförelsevis obemärkt. Det är bara att beklaga. Det vore av stort värde att det svenska löparundret som vi nu bevittnar på flera fronter fick den uppmärksamhet som det förtjänar. Inom svensk idrottshistoria saknar prestationerna motstycke. Tyvärr, verkar inte heller Svensk Friidrott riktigt förstå den enastående nivå som Andreas prestationer ligger på. Det är därför på sin plats att visa det. Vilka resultat motsvarar Andreas 26.52,87 på 10 000m i andra grenar? Min harmoniserade ranking av friidrottsresultat passar perfekt för ändamålet.

Det går att göra på två sätt. Det ena använder dagens resultatspridning, från 2023-års världslista. Resultatspridningen från en gren används för samtliga grenar för att simulera hur ett resultat står sig om konkurrensen skulle vara lika tuff i alla grenar, vilket den definitivt inte är i verkligheten. Resultaten mäts sedan mot resultatspridningen med utgångspunkt från ett resultat mitt emellan gällande världsrekord och 2023-världsetta. Jag har använt världslistan på 800m-män som likriktare.

Den andra metoden bygger helt och hållet världslistan genom tiderna som resultatspridning och gällande världsrekord som utgångspunkt. Här har jag använt 100m-män som underlag för resultatspridning.

Tabellen nedan visar vilka resultat i andra grenar som Andreas tid på 10 000m motsvarar.

Gren	WL-2023	All-time
100m	9,84	9,84
200m	19,60	19,70
400m	43,99	44,18
800m	1.43,25	1.43,58
1500m	3.29,45	3.31,50
5000m	12.48,50	12.55,50
10000m	26.52,87	-
Maraton	2.02,14	2.03,48
3000mH	7.58,57	8.04,70
110mH	13,04	13,14
400mH	46,80	47,16
Längd	8,62	8,715
Tresteg	17,83	17,81
Höjd	2,372	2,385
Stav	6,145	6,065
Kula	23,14	22,94
Diskus	71,96	72,13
Slägga	83,17	84,45
Spjut	92,69	95,88
Mångkamp	8 894p	8 886p

Hässelby Friidrotts bästa resultat 2023

 Efter att ha presenterats de svenska 25-bästalistorna är det dags att presentera de bästa resultaten av Hässelbys friidrottare. I alla fall de resultat som håller en nivå som kan rankas enligt min ranking, alltså den som används för att ranka övriga svenska friidrottare. För att rankas ska resultaten vara bättre än 5 804:e plats i kalkylen på herrarnas 800m-världslista eller för damerna plats 6 674 på 100m-världslistan. Med utgångspunkt från snittet mellan världsrekordet och världsårsbästat i respektive gren och nämnda grenars resultatspridning i 2023-års världslistor, innebär det 1.55,04 respektive 12,53.

Herrlistan

Damlistan

Svensk friidrotts 25-bästa – Herrar - 2023

Nu är det dags för de svenska herrarnas 25-bästa. Jag upprepar inte ingressen; den kan ni läsa i tidigare presentation av damernas 25-bästa.

2023-års svenska 25-bästalista - Herrar

De 25 bästa unika aktiva finns med i listan, men vissa aktiva kan finnas med i flera grenar.

Även på herrsidan dominerar sprint och löpning 25-bästa listan, även om just två teknikaktiva belägger topplatserna. Generellt ligger alltså våra teknikaktiva väldigt långt från de bästa i världen i sina respektive grenar. Totalt är det bara ytterligare 7 teknikaktiva som överhuvudtaget har resultat som går att ranka fast ranken på herrsidan går till plats 5804! På vår 25-bästa listan ligger de på platserna 57, 73, 77, 79, 80, 93 och 96, bland de 162 rankingsbara resultaten, 112 unika individer. Det är oklart varför våra teknikaktiva får så mycket medialt utrymma trots att de gör så jämförelsevis svaga resultat. Eller det kanske inte är det. Flaggviftningsgenerna inom media är starka. Det spelar egentligen ingen roll sammanhanget så länge som svenskar vinner. Det är enda anledningen till att media blåser upp skidåkning, skidskytte, bandy, innebandy, handboll, curling, ishockey, orientering och alla varianter av dem… för att bara nämna några sporter som vi svenskar är några av få som håller på med här i världen.

Svensk friidrotts 25-bästa – Damer - 2023

Det har gått ett tag in på 2024, men nu har jag i alla fall tagit mig tid och satt ihop 2023-års svenska 25-bästalista. Listan rankar alla resultat oberoende av gren, mot en gemensam måttstock. Det gör att resultat i olika grenar kan jämföras med varandra helt objektivt. Jag har tagit resultatspridningen inom en gren med hög konkurrens, resultaten ligger tätt, och använt den resultatspridningen för alla olympiska grenar (+halvmaraton). Jag utgår sedan, första resultat i respektive lista, från ett ”fröresultat” som ligger mitt emellan gällande världsrekord och 2023-års världsårsbästa. Alla resultaten får sedan en placering i respektive lista (upp till plats 6 674 på damsidan och 5 804 på herrsidan) i relation till den generiska resultatspridningen. Resultatet visar i praktiken hur långt ett resultat är från de bästa i världen i respektive gren. Två resultat från olika grenar med samma placeringssiffra ligger lika långt från de bästa i världen och rankas således lika högt.

2023-års svenska 25-bästalista

De 25 bästa unika aktiva finns med i listan, men vissa aktiva kan finnas med i flera grenar.

Wilma Nielsen stod för det bästa svenska resultatet på damsidan i relation till världens alla friidrottares resultat. Det är bara att gratulera! 

Våra löpare och sprinters dominerar listan. Varför våra teknikfriidrottare, med några få undantag, har så svårt att hänga med övriga världen är oroande. Vad beror det på? Ingen aning, men vi lägger kanske ribban för lågt i de svagare grenarna. Friidrott består av väsensskilda discipliner och konkurrenssituationen mellan grenarna är avgrundslik. Att jämföra en slätlöpning med en kastgren, är som att jämföra fotboll och bandy. Det är, minst sagt, lite lättare att tillhöra de bästa i världen i bandy än i fotboll. Samma skillnad finns mellan friidrottens grenar. En aktiv som gör ett resultat i en gren som räcker till en 10:e plats på grenens världslista, skulle i en annan gren med ett resultat lika nära listans topp bara räcka till en 500:e plats! I löpning och sprint har den tuffa verkligheten alltid inneburit att för att nå någonstans måste resultatet ständigt förbättras. 500:e plats i världen ger ingen Diamond Leauge-plats eller deltagande i ett globalt mästerskap, även fast den aktiva presterar på en nivå som i en teknikgren hade räckt till en OS-start och en fajt om en pallplats. Krav och konkurrens medför helt enkelt en helt annan ambitionsnivå för sprinters och löpare än för teknikaktiva. Konkurrens är förmodligen den främsta drivkraften bakom resultatutveckling. "Om någon kan, skulle då inte fler kunna. Om fler kan, skulle inte jag då kunna…"

Hur var årets världsfriidrotts ur ett resultatperspektiv på herrsidan?

2023-års friidrottssäsong är slut. Dags att göra en statistisk värdering av världsfriidrotten anno 2023. Jag tittar som tidigare på topp-150 i världen, alla olympiska grenar plus halvmarathon.

Jag kommer visa på hur konkurrenssituationen inom grenarna såg ut 2023, hur resultaten förhåller sig till säsongen innan, 2022, och jämfört med genomtidernastatistiken. Jag kommer även att visa hur grenarnas resultatspridning förhåller sig till varandra.

Det sammanslagna måttet består av summan av de relativa avstånden mellan resultaten på plats 1 och 10, 1 och 100, 10 och 100, 1 och 150 samt 10 och 150. Ju lägre summerat mått desto tätare är grenens toppstatistik och ju tuffare är konkurrensen inom grenen.

Efter att ha ägnat det förra inlägget åt damerna, har turen nu kommit till herrarna.

Årets resultatspridning

	Herrar	1	10	100	150	Comb	pl.	pl. 2022	2023 jmf 2022
1	04-800m	1.42,80	1.43,94	1.45,80	1.46,29	11,47%	1	1	-0,95%
2	01-100m	9,83	9,89	10,1	10,16	11,57%	2	2	0,32%
3	03-400m	43,74	44,26	45,37	45,67	15,02%	3	4	-0,40%
4	07-10 000m	26.50,66	27.11,26	27.59,30	28.09,53	16,95%	4	8	1,38%
5	05-1 500m	3.27,14	3,29,47	3.36,02	3.37,11	17,00%	5	3	-2,42%
6	02-200m	19,47	19,86	20,44	20,54	18,83%	6	9	1,02%
7	09-Marathon	2.00,35	2.04,02	2.06,55	2.07,41	19,27%	7	7	-1,99%
8	11-110mH	12,93	13,08	13,54	13,66	19,47%	8	10	-0,12%
9	06-5 000m	12.40,45	12.54,17	13.18,33	13.24,57	19,63%	9	5	-1,42%
10	08-Halvmaraton	0.57,40	0.58,53	1.00,35	1.01,05	19,89%	10	6	-0,26%
11	12-400mH	46,39	47,99	49,63	50,01	25,86%	11	13	-0,83%
12	13-Längd	8,54	8,27	7,95	7,86	26,86%	12	14	-1,25%
13	15-Höjd	2,36	2,33	2,2	2,18	27,70%	13	12	-0,43%
14	10-3 000mH	7.52,11	8.10,63	8.30,46	8,35,50	30,35%	14	11	-1,54%
15	14-Tresteg	17,87	17,26	16,27	16,06	35,18%	15	15	-0,35%
16	16-Stav	6,23	5,87	5,47	5,40	46,12%	16	16	-1,23%
17	19-Slägga	81,92	78,36	71,59	69,18	52,86%	17	17	0,41%
18	20-Spjut	89,51	85,6	77,53	75,17	55,38%	18	21	5,01%
19	21-Mångkamp	8909	8524	7671	7454	57,11%	19	18	-3,99%
20	18-Diskus	71,86	68,14	60,41	58,60	64,91%	20	19	-2,85%
21	17-Kula	23,56	22,10	19,48	18,94	69,28%	21	20	-2,52%

Årets tuffaste gren var som flera gånger förut, bl.a. förra året, 800m. 100m var en mycket tätt följande tvåa. Samma ordning i toppen jämfört med förgående år. Avståndet mellan grenarna var dock betydligt tätare, 0,1% i år jämfört med 3,3% förra året. På bronsplats hittar vi 400m, följt av 10 000m och 1500m. 10 000m är också den gren som tar det största klivet i listan, går från plats 8 till 4:e plats. 2022 års placeringar redovisas i en egen kolumn. Grön färg i kolumnen med årets placering markerar en förbättrad placering mot förra året, röd en försämrad och gult en identisk placering som året innan. Kolumnen ”2023 jmf 2022” visar summan av de relativa avstånden på placeringarna 1, 10, 100 och 150 2023 mot 2022 för varje gren. Grön cellfärg visar att resultaten har förbättrats i år jämfört med 2022. Här visar 10 000m rött. Tolkningen av det tillsammans med en förbättring av reultatspridningen är att resultatnivån i år var något lägre, men att topplistan var tätare.

Vad säger resultatspridningen inom grenarna om konkurrensen mellan grenarna egentligen? Om vi t.ex. tittar på ”svenskgrenarna” diskus och stav, innebär de statistiska måtten att en 10:plats på världslistan i diskus motsvarar plats 419, eller 1.48,12, på 800m. I stav skulle 10:e platsen på världslistan räcka till plats 552, 1.48,74, på 800-listan. Skillnaden i konkurrens mellan de starkare grenarna och de svagare är avgrundsdjup. 10:e man på världslistan i diskus och stav skulle inte vara i närheten att kvalificera sig till VM på resultat om kvalgränserna där hade matchat de som gäller för 800m. Det är dock inte en reflektion som media gör i sina bedömningar av de idrottsliga prestationerna, tyvärr.

 Genom tiderna

Ett annat sätt att värdera säsongen är att jämföra den alla tiders statistik. För det behöver vi titta på hur den aktuella resultatspridningen ser ut baserat på all-time-data.

	Herrar	1	10	100	150	Comb	pl.	2022	2023 jmf AT	plac. 2023	plac. 2022
1	05-1 500m	3.26,00	3,28,76	3.31,30	3.32,13	9,72%	1	2	5,47%	2	7
2	04-800m	1.40,91	1.42,34	1.43,68	1.43,96	10,08%	2	1	7,72%	9	9
3	06-5 000m	12.35,36	12.43,02	12.58,40	13.01,89	12,07%	3	3	7,60%	7	8
4	08-halvmaraton	0.57,31	0.58,11	0.59,20	0.59,33	12,18%	4	4	6,23%	3	2
5	03-400m	43,03	43,70	44,47	44,62	12,47%	5	5	7,31%	6	6
6	11-110mH	12,80	12,92	13,21	13,28	12,92%	6	7	7,61%	8	5
7	07-10 000m	26.11,00	26.35,63	27.06,88	27.14,76	13,59%	7	8	11,33%	11	11
8	09-Marathon	2.00,35	2.03,00	2.05,02	2.05,36	13,62%	8	6	4,01%	1	1
9	01-100m	9,58	9,78	9,94	9,98	13,70%	9	9	7,15%	4	4
10	02-200m	19,19	19,62	19,99	20,09	15,38%	10	11	7,17%	5	3
11	10-3 000mH	7.52,11	7.56,81	8.10,56	8.13,26	15,72%	11	10	11,46%	12	12
12	15-Höjd	2,45	2,40	2,34	2,32	17,67%	12	12	18,61%	14	15
13	14-Tresteg	18,29	17,9	17,43	17,3	18,22%	13	13	19,69%	16	16
14	12-400mH	45,94	47,19	48,26	48,50	18,39%	14	14	8,63%	10	10
15	16-Stav	6,23	6,03	5,82	5,8	23,99%	15	15	15,56%	13	13
16	13-Längd	8,95	8,69	8,35	8,29	25,50%	16	16	19,39%	15	14
17	19-Slägga	86,74	83,93	80,32	79,06	29,60%	17	17	35,56%	20	21
18	21-Mångkamp	9126	8832	8362,00	8241	33,30%	18	19	23,68%	18	18
19	18-Diskus	74,08	71,32	67,56	66,62	34,46%	19	20	30,08%	19	20
20	17-Kula	23,56	22,64	21,44	21,13	35,19%	20	18	21,89%	17	17
21	20-Spjut	98,48	91,69	85,60	84,29	49,10%	21	21	36,00%	21	19

 

Den konkurrensmässigt tuffaste grenen genom tiderna på herrsidan är numera 1500m som passerade 800m sedan 2022. De grenarna har viss marginal mot 5000m på tredje plats. Mindre rörelse mellan grenarna finns längre ner i tabellen också. På övre halvan finns genomgående löpgrenar. Enda gren som inte ligger före alla teknikgrenar är 400m häck. Tuffaste teknikgren är höjd. Längst ner ligger alla kastgrenar, där spjut är den överlägset svagaste grenen.

När det gäller jämförelsen mellan 2023-års statistik och all-time-resultaten på platserna, 1,10, 100 och 150, är det marathon som ligger närmast. Ju grönare ju närmare all-time och starkare jämfört med historien. Långlöpningen är stadd i utveckling där ofta skorna anses vara orsaken. Vad än orsaken är så är resultaten enastående, vilket belyses här.

När tid finns kommer jag att ta fram de slutliga 25-bästa-listorna för herrar och damer, baserat på världsstatistiken för 2023.